valtningsrätten som vetenskapligt ämnesområde: Halvar Gustaf Fredrik Sundberg.577 Halvar G. F. Sundberg föddes den 19 augusti 1894 i Stockholm och dog i Rom den 25 september 1973.578 Han tog studentexamen i Stockholm 1913, blev juris kandidat vid Uppsala universitet 1919, juris doktor och docent 1927 i stats- och förvaltningsrätt vid samma lärosäte efter att ha försvarat avhandlingen ”Den svenska stapelstadsrätten”. Han var därmed den förste i Sverige som disputerade för doktorsgraden i förvaltningsrätt. Sundbergs akademiska bana var inte direkt konventionell även om hans skrifter tidigt användes i undervisningen, till exempel från 1933 kompendiet Anteckningar rörande svensk kommunalrätt.579 Något år senare, 1935, avgick Reuterskiöld med pension och professuren förklarades ledig. Som sökande anmälde sig Sundberg och Carl Gustaf Melander, vilken tidigare hade sökt professuren i Lund 1911 och Stockholm 1927. Nu började en märklig period av utlysningar, tillsättningar, avsked och nya tillsättningar. I korthet innebar den att den mångårige vikarien Sundberg år 1935 efterträdde Reuterskiöld som professor i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt, för att lämna professuren redan 1936, söka den på nytt och utnämnas 1939, omedelbart ta avsked, söka den ännu en gång och 1941 för tredje gången utnämnas till professor på samma ämbete. Han avgick slutligen definitivt vid pensioneringen 1961. Bakgrunden till de komplicerade tillsättningarna i Uppsala 1935-41 var att Sundberg inte tilläts förena professuren med sin befattning som finansborgarråd i Stockholms stad. Sedan är det en annan sak att han i den politiska befattningen tillägnade sig värdefulla erfarenheter av kommunalrätten i praktisk tillämpning. En något längre beskrivning av turerna kring tillsättningarna av Sundberg i Uppsala kan illustrera hur trögt det gick att etablera förvaltningsrätt som självständigt akademiskt ämne i Sverige. 577 PJFU31 januari 1930, UUA, AI:16, vol. 16 ; PJFU30 januari 1932, UUA AI:17, vol. 17. 578 Sundberg har inte efterlämnat något enskilt arkiv som Blomberg, Reuterskiöld eller Herlitz. Han var inte heller engagerad i politiken på riksnivå och kanske därför är biografiska studier om honom sparsamma. Fredrik Sterzel har dock skrivit en personlig och informativ artikel i Svenskt biografiskt lexikon. 579 Studiehandbok för de studerande inom juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala, 1933. professorspolitik och samhällsförändring 230
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=