kapitel 7. från vetenskap till social ingenjörskonst? 227 I riksdagen gjorde Herlitz flera utspel till skydd för medborgerliga frioch rättigheter, bland annat om skärpt kontroll inte bara av straffrättens häktningar utan också förvaltningens frihetsberövanden,568 och han talade om skydd av offentlighetsprincipen.569 När pressfriheten inskränktes ansåg han åtgärderna nödvändiga med tanke på det spända läget men ansåg samtidigt att de inte var förenliga med grundlagen, och han var därför mycket tveksam: Med tiden kom även Herlitz att plädera för skärpt domstolskontroll över förvaltningen. 1942 motionerade han som nämnts om att en utredning skulle tillsättas med uppgift att undersöka villkoren för ”en mera enhetlig, fullständig och i övrigt ur rättssäkerhetens synpunkt tillfredsställande lagstiftning angående förfarandet hos förvaltningsdomstolar och 567 Herlitz 1965, s. 318-322. 568 FK1941:13:13, 20. 569 FK1939:18:17, 25, 32. Det första egentliga belägget för termens anknytning till tryckfrihetsförordningen finns i Aftonbladet 1909. ISOU1927:2, Utredning med förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars offentlighet, somkom från Herlitz hand, användes uttrycket 36 gånger. Ett genombrott blev sedanSOU1975:22, Lag om allmänna handlingar, där termen förekom 53 gånger, vara två i innehållsrubriker. Personlig uppgift från Johan Hirschfeldt. 570 FK1941:39, 97, 133, 141. ”Men jag frågade mig, om vi inte blivit besatta av hybris. Till min ungdoms trossatser hade det hört att hålla styvt på staten. Men det var en annan stat. Nu var det fråga om en stat med våldsamt, stundom vidskepligt högtspända ambitioner […] En enkel medborgare kunde känna sig utsatt för en makt, som suveränt behärskade blixtkrigets teknik och samtidigt var utrustad med mycket starka vapen […] Där regeringen och myndigheterna hade att besluta i frågor som angick medborgarnas rätt, blev det mycket vanligt att de inte var bundna av särdeles strikta lagregler. Då lurade ofrånkomligen faran för godtycke […] Staten skiftade ansikte: den stod där i sin faktiska maktfullkomlighet, medan maktens rättsliga grundvalar höljdes i dunkel.”567 ”det sker med den allra största oro […] Det är framför allt för Sveriges skull jag är rädd om tryckfriheten. Vårt samhällsliv har sedan århundraden i högre grad än något annat lands varit byggt på grundsatsen om fritt samråd i allmänna angelägenheter […] Den demokratiska utvecklingen har manat fram ett allt rikare och allsidigare uppbåd av skilda åskådningar och erfarenheter, och därigenom har Sverige blivit rikare och starkare.”570
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=