kapitel 7. från vetenskap till social ingenjörskonst? 219 Detta, menade Herlitz, öppnade nya perspektiv för framtiden. Kanske skulle dessa förhållanden bestå under lång tid och inte bli ”en övergående företeelse utan en varaktig form – på samma sätt som den krigsförfattning, som improviserades under 1600-talets förra hälft, blev grundvalen för seklers politiska liv.”540 Man fick acceptera mycket som förut tett sig otänkbart och förvaltningsrättsvetenskapens uppgift blev att förutsättningslöst underkasta tidigare ståndpunkter en kritisk granskning.541 Herlitz analyserade även grundläggande fri- och rättigheter. Det kunde ske i provokativa ordalag, bland annat genom uttalandet att äganderätten utformades med hänsyn även till det allmännas intressen: ”Vi hava ju sedan länge varit på väg bort från den liberala syn på äganderätten, som i stort sett präglade 1800-talets samhällsliv.” Dennutida rättsvetenskapen, menadeHerlitz, sökte inte äganderättens väsen i något bakom den positiva rättens liggande naturrättsligt begrepp. Betraktelsen riktade sig i stället direkt mot den positiva rättens bestämning av ägarens rätt, sådan den framstod i hela det komplex av lagar och författningar som inverkade på saken. Föreställningen att äganderätten var helig, principiellt obegränsad och okränkbar hade mer och mer fått ge plats åt idén om en i många hänseenden begränsad förfoganderätt.542 Hur ska man tolka dessa hans kommentarer om den intervenerande staten och begränsning av äganderätten? Var de bara retoriska knep för att provocera läsaren, var de eko av den så kallade Uppsalaskolan? Eller var kanske avsikten inte normativ utan att snarare ge empiriskt grundade slutsatser om vad som pågick i verkligheten? I andra texter betonade han just vikten av att knyta an till det levande livet.543 Det brukar heta att Herlitz var konservativ, men åter inställer sig frågan: vad betyder det? Trots allt utmynnade hans diskussion i ett försvar av äganderätten. Han skrev att äganderätten visserligen nu hade en starkare social dimension än på 1800-talet, men man kunde inte utan obotlig skada ge upp den grundtanke som låg bakom äganderättsinstitutet: 540 Herlitz, ”Några reflektioner i anledning av krisförfattningarna, FT, 1939, s. 231-234. 541 Herlitz 1945a, ”Förvaltningsrättens uppgifter”, FT1945, s. 73-87. 542 Herlitz, ”Kristid och äganderätt”, FT1943, s. 285-286, 292. 543 Björne 2007, s. 195, 545-548.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=