rättslig kvalitet. Besvärsvägen erbjöd tillräckligt rättsskydd och skulle något förbättras så gällde det preventivt rättsskydd, det vill säga förfarandet hos myndigheterna i första instans. Det låg i linje med Herlitz förtröstan på den svenska offentliga sektorns förträfflighet att han dessutom länge var negativ till att domstol skulle få pröva lagligheten av Kungl. Maj:ts beslut i statsrådet eller om en lag stred mot grundlagen.536 Han betonade att domstol kunde åsidosätta en lag endast om den fann att lagen ”tydligen” stred mot ett grundlagsstadgande – kanske var det förebud om senare tiders uppenbarhetsrekvisit i lagstiftningen om lagprövning. Den omstridda § 16 i 1809 års Regeringsform inskränkte sig enligt Herlitz till att värna religionsfriheten medan Tryckfrihetsförordningen grundlagsfäste det fria ordets rätt. Därutöver gav inte grundlagen något skydd åt medborgarna mot lagstiftningen. Den amerikanska ordningen, som gjorde all maktutövning villkorlig och all auktoritet omtvistlig, stod därför i den bjärtaste motsättning till de svenska kraven på ordning och säkerhet i rättslivet.537 En annan skiljelinje mellan Herlitz och Reuterskiöld-Sundberg gällde synen på den offentliga sektorn. Ofta diskuterade Herlitz de kvantitativa och kvalitativa förändringarna av förvaltningsrätten under krigsåren 1939-1945. Han delade då inte uppfattningen att krigstidens lagstiftning var ett främmande inslag som skulle försvinna när man återgick till normala förhållanden538, inte heller att den skulle vara en farsot från söder eller öster.539 Nej, han var för sin del mera böjd att ”se det, som vi nu genomleva, icke bara som ett tillfälligt avsteg från utvecklingsförloppet utan tvärtom som ett väsentligt moment i detta”. Det innebar egentligen bara en accentuering av allmänna utvecklingstendenser, ”en utvecklingsprocess i hela samhällsorganismen, som mer eller mindre snabbt omdanar icke blott oss och icke blott Tyskland utan hela den kulturvärld vi tillhöra.” 536 Förhandlingarna å det femtonde nordiska juristmötet 27-29 augusti 1931, s. 235-241; Pohlman-Linke 2012, s. 143. 537 Herlitz, ”Rättsskyddet…”, 1936/1943, s. 49-50, 74. 538 Herlitz, ”Kristid och äganderätt”, FT1943, s. 6, 284-308. 539 Herlitz 1945a, ”Förvaltningsrättens uppgifter”, FT, 8, 1945, s. 73-87. professorspolitik och samhällsförändring 218
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=