RB 74

kapitel 7. från vetenskap till social ingenjörskonst? 215 (förvaltnings)domstolar och kunde med fullt fog jämföras med den oavhängiga administrativa rättskipningen på den europeiska kontinenten. Men, och detta var en viktig punkt för Herlitz, organisatoriskt hörde de hemma inom förvaltningens ram.532 Sverige hade ”av ålder” haft en förvaltningsrättskipning som utvecklat självständiga synpunkter på de förvaltningsrättsliga förhållandena. Och i denna hävdvunna ordning hade icke någon avgörande förändring skett genom att vissa förvaltningsrättsliga frågor under 1800-talet hade underkastas de allmänna domstolarnas bedömande. Herlitz hänvisade, liksom Sundberg skulle göra, till den svenska rättshistorien, men de drog olika politiska slutsatser. Herlitz diskuterade utförligt varför denna historiskt framvuxna ordning med besvär alltjämt utgjorde kärnan i det svenska rättsskyddet, och i den argumentationen kan man utläsa ett nära samband mellan politiska ståndpunkter och rättsvetenskapliga slutsatser. Förklaringen låg att finna i det djupt förankrade rättsarvet, och Herlitz uttryckte stark tilltro till vad han uppfattade som den typiskt svenska rättstraditionen. Favorituttryck i hans texter var ”sedan gammalt”, ”sedan långliga tider”, ”av ålder”, etc. Han pekade gärna på att en rad faktorer låg bakom att svensk administration till väsentliga delar hade befolkningens förtroende. En första utgångspunkt fanns i den rättsliga strukturen och att förvaltningen visade ett utpräglat släkttycke med rättskipningen: det fanns krav på samfälld lagstiftning i fråga om enskild rätt, ämbetsmännen var oavsättliga och fria från överordnades anvisningar, beslut fattades kollegialt, förvaltningsposterna rekryterades bland personer med domarutbildning och domarerfarenhet, förfarandet var noga reglerat, Rättegångsbalkens förfaranderegler tillämpades ofta, det fanns viktiga principer om objektivitet, officialprövning, kommunikation, delgivning och hörande av berörd part. Till allt detta kom den kontroll som justitie- respektive militieombudsmannen utövade.533 532 Herlitz, ”Rättsskyddet…”, 1936/1943, s. 57, 60-74, 83, 88. 533 Herlitz, ”Rättsskyddet…”, 1936/1943, s. 45, 61-65.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=