kapitel 7. från vetenskap till social ingenjörskonst? 213 Den nyhet som Herlitz däremot tillförde svensk förvaltningsrätt gällde terminologin, det vill säga benämningen”myndighetsutövning” för akter som hade tvingande rättsverkningar för enskilda. Termen, vilken med tiden skulle bli central i svensk förvaltningsrättslig jurisdiktion och lagstiftning, inklusive Regeringsformen, användes mer officiellt första gången i SOU1964:27 där bland andra Bertil Wennergren hade medverkat. SOU:n beskrev begreppet som ”en av höghetsmakt garanterad, rättsskapande auktoritet. Man plägar här tala ommyndighetsutövning.” Nästan 30 år senare skrev Wennergren att Herlitz sannolikt var den förste som använde termen i Sverige.528 Enligt Herlitz hade förvaltningsbeslut som innebar myndighetsutövning givetvis en viktig roll i rättsstatliga tankegångar, det handlade ju om medborgarens skydd mot en expanderande offentlig sektor. Skulle förvaltningens beslut kunna överprövas och i så fall vid vilken instans? Herlitz var i sina skrifter mycket tydlig i fråga om vad som var gällande rätt i Sverige. Domstolar hade i regel inte möjlighet att pröva förvaltningsakters giltighet, nej, i typiskt offentligrättsliga förhållanden kunde de inte ingripa till enskildas skydd.529 Frågan kom upp vid det 15:e nordiska juristmötet i Stockholm 1931, då ett av huvudämnena var statens och kommunernas ansvar för sina tjänstemäns handlingar. Herlitz hävdade att svenska domstolar, till skillnad från danska och norska, inte fick pröva giltigheten av förvaltningsakter, de var ju närmast på samma nivå som domar. Hans förkunnelse om den svenska förvaltningens förträfflighet fick omedelbart mothugg från de svenska kollegorna justitierådet Nils Alexanderson, politikern Carl Lindhagen och civilrättsprofessorn Carl Georg 528 Herlitz 1937a, s. 28-30, 73; Länge användes ”förvaltningsakt” i officiella utredningar, SOU 1946:69, SOU1953:30, SOU1955:19. Se även Wennergren 1992, s. 304. 529 Herlitz, “Rättsskyddet i svensk offentlig rätt (efter föreläsningar i Oslo 1936)“, Förvaltningsrättsliga grunddrag. Valda uppsatser av Nils Herlitz, Stockholm 1943, s. 46, 52. “Att förvaltningsakten, under det att den består och utövar sina rättsverkningar, konstateras vara rättsstridig och drager ersättningsansvar med sig är därför någonting för svensk rättsuppfattning mycket stötande, något som strider mot statsmaktens auktoritet och god ordning”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=