kapitel 7. från vetenskap till social ingenjörskonst? 211 för vilken Otto Mayer hade banat vägen i Tyskland.523 Reuterskiöld var högerpolitiker, så var även Herlitz. 1935 valdes han in i Stockholms läns landsting och riksdagens första kammare, i det senare fallet av Uppsala läns valkrets. I riksdagen var han flitig motionär, ledamot av konstitutionsutskottet och fick dessutom flera utredningsuppdrag. Han hade mer gemensamt med Reuterskiöld än att vara politiskt verksam. Liksom Reuterskiöld noterade han rättens internationalisering och det svenska samhällets snabba omvandling. Redan 1930 föreslog han att en särskild professur vid Stockholms högskola skulle inrättas med inriktning mot internationell rätt, omfattande både folkrätt och internationell privaträtt. Samma år uppmärksammade Herlitz den ”moderna” rättsstatens dilemma: hur man skulle tillgodose behovet att skydda medborgarens grundläggande fri- och rättigheter mot den expansiva statens krav på ensidig maktutövning? Den offentliga rätten stod här inför nya uppgifter som man bara 20 år tidigare inte kunnat ana. Det gällde införandet av nya organisationsformer och nya rättsinstitut, ja själva principerna ifrågasattes nu. Medan den klassiska rätten hade utgått från tron på staten som ett slags gudomlig makt förkunnades nu med tidens kyla och skärpa att illusionernas tid var förbi. Herlitz frågade Många utgångspunkter var alltså gemensamma med Reuterskiölds, bland annat ekot av idealistiska tankegångar. Men slutsatserna blev inte de samma och en viktig skiljelinje gällde rättsmedlen. Reuterskiöld, och i hans följd Halvar Sundberg, förutsatte att förvaltningsbeslut som hade rättsverkningar för enskilda skulle kunna prövas i efterhand av domstol. Herlitz menade däremot länge att rättsskyddet i regel kunde tillgodoses preventivt genomgod handläggning och ”reparativt” genom besvär, men det skulle inte ske vid allmän domstol utan inom förvaltningsapparaten. 523 Herlitz 1937a, s. 64, fn 1. 524 Herlitz arkiv, Vol. 29, tal vid nordiska mötet för statsrätt och statskunskap 1930. ”Var är den viljeenhet, som skulle förbinda folken? Vad är staten annat än makt? Vad är rätten annat än en faktiskt upprätthållen ordning?”524
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=