kapitel 7. från vetenskap till social ingenjörskonst? 207 läromedel. Redan från 1926 och sedan under hela 1930-talet uppmärksammade han konsekvent förvaltningsrätten i sina föreläsningar, vilka han 1937 sammanställde som en lärobok.511 I hans privata arkiv förvaras handskrivna koncept som antyder hur Herlitz lade upp föreläsningarna med stolpar, många förkortningar, ibland till och med som manus med utskrivna repliker.512 Enligt koncepten kunde han inleda sin föreläsning med budskapet att ämnets stora omfattning och komplexitet inte fick ställa juriststudenterna handfallna. Av dem skulle ju minst lika många bli ämbetsmän som advokater, domare eller affärsmän, och administrationen hade rätt att vänta sig att de hade överblick av förvaltningsrätten, dess innebörd, akter och former. Efter introduktionen gjorde Herlitz en överblick av grunddragen i den centrala, regionala och kommunala förvaltningens organisation. Han hävdade att all verksamhet som utförs av stat eller kommuner var offentlig, vilket stod i viss motsättning till Sundberg och framför allt Reuterskiöld, som ansåg att kommunernas ekonomiska ”egenförvaltning” hörde till något slags privat samhällssektor. Tesen återkom i läroboken som publicerades 1937. Att som Reuterskiöld placera regeringsärenden som en ur materiella synpunkter avskild grupp bland Kungl. Maj:ts ärenden torde enligt Herlitz ”ej kunna upprätthållas.”513 I sina föreläsningar fortsatte Herlitz med frågan: hur skulle de blivande juristerna studera förvaltningsrätt? Han betonade då att studenterna inte skulle djupdyka i enskilda författningar, utan 511 Herlitz 1937a. 512 Herlitz arkiv, Vol. 23, ”Valda delar av förvaltningsrätten ht 1926”, Vol. 29, ”Mina första föreläsningar i förvaltningsrätt vt 1926” respektive ”Anvisningar för förvaltningsrättens studium”, ca 1930. 513 Herlitz 1937a, s. 13, 16, 31. ”kombinera skilda förvaltningsrättsliga företeelser efter juridiska synpunkter. Sammanställa och jämföra företeelser som ur jur synp är likartade. Ni känner väl begreppet civilrättens allmänna del? […] Man sammanställer köp på olika områden, ställs i en grupp – avtal. Avtal sammanställs med andra saker till rättshandlingar – man finner gemensamma drag. Vid likartade fall göra analogier – överblicken ger möjlighet att dra mer allmängiltiga slutsatser än vad som följer av specialreglerna, vilket ger en fördjupad förståelse av dessa.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=