kapitel 7. från vetenskap till social ingenjörskonst? 205 Förvaltningsrättslig tidskrift (FT), bland grundarna fanns både Sundberg och Herlitz. I det första numret hette det att tidskriften hade praktiska och teoretiska ambitioner men – som ett eko från den konstruktiva riktningens positivism – ”givetvis” inte skulle lämna utrymme för politiska ställningstaganden.Längre framskavi sehurdet gickmeddenutfästelsen. Det var som synes många yttre omständigheter som samspelade med förvaltningsrättens uppsving från 1930-talet. Förutom de som har behandlats här – samhällets strukturella förändring, regelverkets expansion, rättens internationalisering – började två nya aktörer ta för sig: Nils Herlitz i Stockholm och Halvar G. F. Sundberg i Uppsala. De två skulle vitalisera den svenska akademiska diskussionen om förvaltningsrättens funktioner, teorier och metoder. Vid den stats- och rättsvetenskapliga fakulteten i Stockholm hade OttoVarenius begärt avsked. Den 28 maj 1925 anhöll fakulteten om att få förordna docenten i historia Nils Herlitz som lärare i ”statsrätt med statskunskap jämte förvaltningsrätt och folkrätt”. Samtidigt skulle Varenius fasa ut från undervisningen. I september beslöt man ledigförklara professuren.500 Tre sökande anmälde sig, Nils Herlitz, Fredrik Lagerroth och Carl Gustaf Melander. De sakkunniga, Robert Malmgren, Otto Varenius, Nils Edén och Gabriel Thulin, kom alla till samma slutsats. Herlitz var vetenskapligt och pedagogiskt kompetent, Lagerroth endast pedagogiskt och Melander inte på någon punkt.501 Herlitz tillsattes på professuren under senhösten 1927 och därmed började ett nytt skede i förvaltningsrättens historia vid juridiska fakulteten i Stockholm. 500 PJFS28 maj 1925, 15 september 1925, S:4, 1922-26. 501 PJFS24 september 1927, S:5, 1927-31. 7. 2 Akademin. Stockholm, Uppsala och Lund 7.2.1 Stockholm 1925-1945. Nils Herlitz – en försiktig utmanare
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=