Ett annat exempel kan hämtas från 1939 då Reuterskiöld i Svensk Juristtidning hade riktat skarp kritik mot Regeringsrätten482, där Thulin alltså var ledamot. Thulin replikerade att Reuterskiölds uppsats var I NATförekom även insatser av företrädare från den tidiga svenska akademiska förvaltningsrätten. Så skrev Reuterskiöld i den nordiska tidskriften om Sveriges statsekreterare, som han ansåg borde vara politiskt tillsatta,484 om offentlighetsprincipen485 och om riksdagens frågeinstitut.486 Även Nils Herlitz bidrog med synpunkter i olika frågor, till exempel vilken betydelse 1634 års regeringsform hade för senare tider487 och de kommunala tjänstemännens rättsliga ställning.488 I en recension 1944 av Poul Andersens Dansk Statsforfatningsret påpekade Herlitz att i Sverige var man ännu inte van vid sådana övergripande och systematiska förvaltningsrättsliga framställningar.489 Man kan konstatera att Nordisk administrativt tidsskrift var ett gott exempel på att en tidskrift blivit viktig både sommarkör för ett ämnes professionella identitet och som arena för information och kunskapsutbyte. Svensk juristtidning, somgrundades 1916, hade dock från början inte någon indelning i olika ämnen, utan i stället förekom övergripande rubriker av typen ”Aktuella spörsmål”, ”Från det praktiska rättslivet”, ”Rättsfall”, ”Litteratur”, ”Nekrologer”, ”Uppsatser”, ofta kompletterade med rapporter från konferenser som de nordiska juristmötena. 1921 tillkom avdelningen ”Från främmande rätt”. En redaktionell förändring skedde 482 Reuterskiöld 1939b. 483 Thulin, NAT1939, s. 270. 484 Reuterskiöld 1921b. 485 Reuterskiöld 1929. 486 Reuterskiöld 1939a. 487 Herlitz 1934b. 488 Herlitz 1937b. 489 Herlitz, NAT1944b. professorspolitik och samhällsförändring 202 ”av intresse, då det gäller att taga ståndpunkt till kravet på ett ökat samarbete mellan teori och praxis i förvaltningsrättsliga spörsmål. Det kan väl ifrågasättas, om den form professor R. valt för stödjande av ett sådant samarbete varit den lämpligaste […] Det kan lätt särskilt för icke initierade medföra ett ogynnsamt intryck över regeringsrättens dömande verksamhet i dess helhet, ett nedsättande av dess prestige, vilket professor R. givetvis ej åsyftat.”483
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=