Vi kan konstatera att en väsentlig förskjutning hade skett i förvaltningsrättens akademiska status. År 1889 hade Kungl. Maj:t föreskrivit att ämnet skulle vara obligatoriskt i juristutbildningen. Carl Gustaf Hammarskjöld hade då haft den dubbla rollen som professor i Uppsala och ecklesiastikminister i Stockholm. Drygt femtio år senare, 1940, beslöt riksdagen att förvaltningsrätten skulle var den offentliga rättens viktigaste disciplin.473 Bland aktörerna fanns ÖstenUndén, civilrättsprofessor i Uppsala och samtidigt riksdagsman i första kammaren, sakkunnig i Utrikesdepartementet samt av och till statsråd. Förvaltningsrättens starkare ställning tog sig fler uttryck. I april 1935 bildades Förvaltningsrättsliga klubben som ett forum för domare och vetenskapsmän att ”diskutera förvaltningsrättsliga frågor av allmän betydelse.” Vid klubbens möten 1935-1940 föreläste, förutom Herlitz och Sundberg, bland andra Bo Hammarskjöld, Henrik Munktell, Helge Berglund, Ivar Agge, Gabriel Thulin, Erik Fahlbeck, Adolf Lundevall och Gunnar Wejle.474 Redan 1918 hade Nordiska administrativa förbundet bildats som en del av det nordiska samarbetet efter första världskriget och förbundet gav från 1920 ut Nordisk administrativt tidskrift (NAT). Bakgrunden antyddes redan i inledningen till det första numret: förbundet hade grundats sedan ledningen för de nordiska juristmötena 1917 hade vägrat att utvidga sin ämneskrets även till ”administrative Spørgsmaal.”475 Det skulle kunna uppfattas som en tydlig markering av hur den ”etablerade” juridikens företrädare värderade förvaltningsrättens juridiska och rättsvetenskapliga värde. En av det Nordiska administrativa förbundets grundare, Gabriel Thulin, som var ledamot i Regeringsrätten, skrev vid domstolens 25-årsjubileum 1934 att en 473 PJFU30 maj 1940 med hänvisning till Riksdagens skrivelse 29 mars 1940 nr 8, punkt 65 och Universitetskanslerns ämbetsskrivelse 19 april 1940, UUA AI vol. 21. 474 Herlitz 1965, s. 159-160; Förvaltningsrättslig tidskrift 1940:2, s. 112. 475 NAT1920, Inledningen, s. 1. professorspolitik och samhällsförändring 200 • Tidskrifterna ”bortgången högre jurist brukade ofta, då man mötte honom, fråga, huru
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=