koppling av offentligt och privat, med snåriga juridiska konsekvenser ur både nationellt och europeiskt perspektiv. En särskild aspekt gäller mängden av regler. 1977 uppskattade Riksrevisionsverket att förvaltningsrättens andel uppgick till 80 % av alla kungjorda författningar, med andra ord en förkrossande kvantitativ övervikt. Andelen har säkert ökat genom Sveriges inträde i EU eftersom de flesta frågor som regleras på europeisk nivå faller inom förvaltningsrättens område. Här finns ett tydligt samband med internationella trender. Den tidigare nationellt präglade förvaltningsrätten påverkas allt starkare av impulser utifrån. Samarbetet inom ramen för EG/EUär ett politisktekonomiskt projekt, men medlen och metoderna för att förverkliga både övergripande syften och detaljerade beslut ärjuridiska. Medlemskapet ger därmed förvaltningsrätten en ny roll som garant för att gemenskapsrätten tillämpas korrekt inom landet. Den europeiska konventionen ommänskliga rättigheter (EKMR) kan åberopas i tvister mellan enskilda medborgare och det allmänna, vilket bland annat aktualiserar spänningen mellan kommunernas självbestämmande och internationella konventioners skydd av mänskliga rättigheter. Europasamarbetet har inneburit omfattande förändringar av det svenska rättssystemet med en mängd nya övergripande och detaljerade föreskrifter. Samtidigt har det blivit angeläget att identifiera vilka ”svenska” drag som är värda att bevara och kanske till och med användbara som förebilder.8 Förvaltningsrätten som vetenskaplig disciplin, inte minst dess ”allmänna del”, anses ha uppstått först efter 1850. Det var relativt sent i den västerländska rättens historia. Inom civilrätt, straffrätt och processrätt utvecklades nämligen redan från 1000-talet centrala principer och begrepp, och det skedde med utgångspunkter i den antika romerska rätten från seklerna kring Kristi födelse och i den katolska kyrkans kanoniska rätt från tidig medeltid. Även balkarna i de svenska landskapslagarna från 12008 Europagemenskap och rättsvetenskap 1992. professorspolitik och samhällsförändring 20 1. 3 Särdrag i den svenska förvaltningsmodellen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=