RB 74

ländernas statskunskap.456 För diskussion och undervisning om förvaltningsrättens allmänna del anbefalldes Malmgrens egna föreläsningar och Reuterskiölds texter. Malmgren visade alltså ingen egen skriftlig produktion i förvaltningsrätt, hans intresse var som framgått främst riktat mot statsrätt och i det facket utgav han ett välkänt standardverk om Sveriges grundlagar.457 Hans verksamhet i ledningen för Statsvetenskaplig Tidskrift ochFörvaltningsrättslig Tidskrift, och inte minst hans nära och omfattande kontakter med Nils Herlitz, gör att han spelade en viktig om än tillbakadragen roll i det nätverk som byggdes mellan den svenska förvaltningsrättens aktörer, och han gjorde det även i det spel om hegemonin som följde. I början av 1920-talet tycks besluten om undervisningen vid fakulteten iLund ha delegerats till kursansvariga och protokollen ger inte längre användbar information. Fram till dess finns emellertid inte några tecken på stora förändringar vad gäller kurslitteraturen i förvaltningsrätt. Något liknande kan sägas om perioden fram till 1925 vid det som blev Sveriges tredje större lärosäte under början av 1900-talet: Stockholms högskola. Otto Varenius var sedan 1907 den förste professorn i Stockholm med ansvar för ämnet statsrätt med statskunskap jämte förvaltningsrätt och folkrätt.458 Han hade tidigare varit docent i statskunskap vid Uppsala universitet och utsågs som framgått till sakkunnig inför tillsättandet av Malmgren 1911. Varenius undervisade och examinerade redan från 1907 i förvaltningsrätt. Men liksom Malmgren hade han sitt främsta intresse inom statsvetenskap och statsrätt, och det är svårt att hitta belägg för att vare sig undervisning eller forskning inom förvaltningsrätt genomgick några 456 PJFL30 maj 1912, § 87, Litt. Ö, A1A, vol. 21; PJFL13 september 1915, bilagor. Studiehandbok för de studerande inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund, Lund 1913, s. 42-43; PJFL8 mars 1927, A1A, vol. 29. 457 Robert Malmgren, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, 1921, med flera följande upplagor. 458 Peterson & Sandström 2007, s. 71. professorspolitik och samhällsförändring 192 6.2.3 Stockholm 1910-1925. Otto Varenius och statsrätten i första rummet

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=