vände sig här mot förarbetena till vad som skulle bli 1920 års giftermålsbalk och den gifta kvinnans ekonomiska myndighet – så borde husbondens välde kvarstå inom hemrätten. Reuterskiöld hänvisade till sedvänjan som rättslig grund för att huvudpersonen, mannen, fick utöva visst tvång mot honom underställda bipersoner, bland andra kvinnan, och tvånget omfattade rätt både att befalla och till ”själftäktsmakt”. Allt vad husbondeväldets utövare anbefallde skulle enligt lydnadsplikten utföras, annars fick huvudpersonen själv se till att ordern blev åtlydd. Juriststudenterna fick därtill veta att hustrun hade ett visst ”husfrudöme” som var oberoende av mannens delegation i frågor rörande hemmets inre angelägenheter, men hon fick inte handla emot hans uttryckliga förbud. Skulle det uppstå motsättningar så gav sedvanerätten företräde åt husbondeväldet framför husfrudömet. Visserligen kunde makarna ha kommit överens om något annat men då krävdes full bevisning för att en sådan ”öfverflyttning” verkligen kunde anses vara för handen.437 Reuterskiölds idéer om hemrätten (”hustrun blir å sin sida förpliktad till hemverksamhet”) och om det ensidigt ”feministiska” i lagförslaget till ny giftermålsbalk438 låg i linje med vad som tillskrivits 1800-talets ”klassiska” rättstänkande, nämligen att förkunnelsen om formell jämlikhet kombinerades med doktrinen om nonintervention i familjelivet. Distinktionen mellan obligationsrätt och familjerätt ska ha speglat uppfattningen att familjelivet skadades av rättsliga ingripanden.439 Men de idéerna fick inte stå oemotsagda. I Svensk Juristtidning infördes 1920 en kommentar till ”hemrätten” av Carl Georg Björling, civilrättsprofessor i Lund och författare till en välkänd handbok. Björling skrev att han var tvungen begränsa sig till Reuterskiölds framställning, då denne så vitt Björling visste hade ”absolut prioritet bland världens rättslärdemed sin konstruktion av ”hemrättenoch dess observanser” (alltså vad som skedde i praktiken). Efter en närmare läsning tycktes, menade Björling, hemrätten inte ge mannen mera makt över hustrun än vad hon frivilligt unnade honom. 437 ReuterskiöldHemlandsrätt, 1919b, s. 60-66. 438 Första lagutskottet 1920:27, reservation Reuterskiöld, s. 119. 439 Kennedy 2006 s. 31. professorspolitik och samhällsförändring 186
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=