kapitel 6. från läroämne till vetenskap 185 verka paradoxalt att den glödande högerpolitikern och juristprofessorn Ernst Trygger, i likhet med Hugo Blomberg, in i det sista motsatte sig införandet av allmän rösträtt samtidigt som han energiskt verkade för att kvinnor skulle få inneha statliga ämbeten.435 Steget mellan politik och rättsvetenskap var inte långt. Man vill instämma i Jan-Olof Sundells slutsats att det fanns ett nära samband mellan Reuterskiölds politiska program och hans rättsvetenskap och undervisning. I sina föreläsningar för juriststudenterna i Uppsala delade Reuterskiöld in det svenska folket i tre grupper. Överklassen, storkapitalets plutokrati, hade uppgiften att förse näringslivet med pengar. Medelklassen var samhällets egentliga bärare och bestod av företagare eller fasta arbetare. Underklassen, det av storkapitalet beroende proletariatet, skulle tjäna som levande arbetskraft och samtidigt vinna nödtorftig försörjning.436 Juriststudenterna iUppsala tillhandhölls dessutom Reuterskiölds rättsvetenskapliga analys av förhållandet mellan man och hustru. Tankarna återkom i hans skrifter, bland annat Det nya Sverige. Reuterskiöld skilde då noga på å ena sidan civilrättens familjerätt, å andra sidan den offentliga rättens ”hemrätt” och folksamhället som hade sin motsvarighet i ”hemsamhället.”Detta blev rättsligen erkänt först genom äktenskap mellan man och kvinna, vilket inte var fråga om något avtal dem emellan utan tvärtom en samfälld högtidlig deklaration i förhållande till staten. Då uppstod ”hembandet” som sedvanemässigt innebar rättigheter och förpliktelser, makarna ansvarade nu för samhällets fortbestånd, deras individuella frihet begränsades men inte i första till varandra utan till staten som hade erkänt deras hemsamhälle. Kvinnan flyttade vanligen till mannen, som Reuterskiöld kallade ”hufvudpersonen” och som enligt svensk rätt i princip hade makt att genom husbondeväldet företräda hemsamhället utåt. Även om nu lagstiftaren planerade att inom civilrätten avskaffa husbondeväldet – Reuterskiöld 435 Ohlson 2017, s. 72-73. 436 Reuterskiöld 1919a, s. 233-240. • Politikerprofessorn Reuterskiöld
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=