RB 74

kapitel 6. från läroämne till vetenskap 179 Här är det dessutom viktigt att notera hur Reuterskiöld tidigt drev tesen att förvaltningsrätten inte bara bestod av en mängd specialregleringar utan också hade en övergripande allmän del. Dit hörde just organisationen. I sin bok från 1914 presenterade han ett imponerande och omfattande schema för den svenska förvaltningen som han uppfattade den. Begreppet ”Kongl. Maj:t” betydde för honom att staten var ett ”makthöghetssubjekt” i allmänhet, och något mer än Hans Majestät Konungen som person. Men statsviljan kunde i sista hand endast uttryckas genom Kungl. Maj:t, och med det antyddes enligt Reuterskiöld att kungen var den individ som var statsviljans och det kungliga majestätets bärare.419 Också bakom kulisserna agerade Reuterskiöld för en stark kungamakt. När vänsterpartierna segrade i valen till andra kammaren 1911 avgick Arvid Lindmans högerministär. Reuterskiöld hörde då till dem som försökte förmå högermannen Ernst Trygger att leda en kampregering mot vänstern och de krafter som förespråkade parlamentarism, det vill säga som vill ge den folkvalda riksdagen en starkare position.420 I Reuterskiölds arkiv finns en promemoria från 1912, visserligen med svårtydda anteckningar men ändå med klar tendens. Den 23 mars hade han träffat kung GustavVoch varnat för socialismen, som kunde leda till republik i Sverige. Han uppmanade kungen att utnämna en kampministär, avstå från onödiga lagförslag, inte höja anslagen till förvaltningen och slå ner strejker. Kungen borde söka stöd hos frireligiösa och nykterister i kampen mot arbetarrörelsen. I möte med kronprins Gustav Adolf den 28 mars hade han betonat att det rådde allmän oro för kungamaktens försvagande, eftersom den var den enda ”fria” makten. Konstitutionell monarki var en förlegad idé, kungamakten var fullt likställd med regering och riksdag, inte under dem, och politiker värnade bara sina egna intressen. En lämplig kraftåtgärd vore att kungen genomförde sin vilja beträffande försvaret, speciellt när det gällde byggande av en pansarbåt. Dessutom borde han ha elva män på förhand beredda att ta över statsledningen om det behövdes.421 419 Reuterskiöld 1914-1933, s. 51. 420 Sundell 1998-2000, s. 56. 421 Carl-Axel Reuterskiölds arkiv (RA/721163) VII. 2A, Vol. 1, Tal och artiklar. 2. PM om samtal med Kungen 23 mars och med kronprinsen 28 mars 1912.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=