kapitel 6. från läroämne till vetenskap 177 Reuterskiöld har betecknats som konservativ, men den politiska hemorten kan tyckas svår att bestämma och hans konservatism märkligt komplex. Jan-Olof Sundell har som nämnts beskrivit hans grundinställning som att all rätt ytterst hade till uppgift att skapa och upprätthålla individens rättssäkerhet, både i fråga om enskildas inbördes förhållanden och relationen mellan den enskilde och det allmänna. Han försvarade allmänna handlingars offentlighet och var tidig anhängare av domstolarnas lagprövningsrätt.413 Samtidigt ville han liksom Blomberg bevara unionenmedNorge och var avvisande till att rösträtten skulle bli allmän. I ett tal 1904 inför Lantmannaförbundet argumenterade han för tanken på att samhället bestod av olika klasser. Gengångarna från franska revolutionen förnekade detta, men det var enligt Reuterskiöld något som varje fader till flera barn skulle finna oriktigt. Det kunde inte vara rätt, skrev han, att alla som ägde lika del i folkbildningen och uppnått viss ålder skulle oavsett förmögenhetsställning i lika mån få inverka på valen till riksdagens andra kammare och på landets lagstiftning. Rösträtten borde i stället ordnas så att den bäst nådde sitt ändamål, nämligen att ge legal organisation och representation åt alla faktiska maktelement och grupperingar inom ett visst statsfolk. En rösträttsreform fick därför inte utformas så att de gamla klasserna berövades makten. Ju längre en viss klass hade haft makt under ansvar, desto bättre förstod den att beakta statsintresset. Om däremot den nya maktgruppen, arbetarna eller ”massan”, fick stort inflytande kunde följden bara bli att statsintresset helt och hållet skulle uppfattas från gruppens privatsynpunkt.414 I Reuterskiölds förkunnelse om statens uppgift skymtar ett omisskännligt drag av idealism. Man skulle kunna säga att han uppfattade rätten som något mer och högre än vad den folkvalda församlingens majoritet bestämde. Men med en för honom typisk nedtagning övergick Reuterskiöld från högstämda principer till praktiska konsekvenser. Det var varken nödvändigt eller möjligt att kungen personligen utövade stats413 Sundell 1998-2000. 414 Tal i rösträttsfrågan inför Lantmannaförbundet 1904, Reuterskiölds arkiv, RA, 2A, Vol. 1. Tal och artiklar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=