expansionen mycket snabbare och till det kom mängder av kristidslagar som hängde ihop med det första världskriget. Efter tagit del av 1918 års omfattande kursfordringar kan man fråga sig om Reuterskiöld levde upp till sina egna krav om att skydda studenterna från ”kunskapsfetma”. För kurslitteraturen var det avgörande att Reuterskiöld kunde publicera sina resultat i skrift, i rättsvetenskapliga böcker och artiklar. I kursfodringarna 1918 hänvisade han till sina egna skrifter som var minst sagt många.1914 utkom första delen av Föreläsningar i svensk stats- och förvaltningsrätt, som alltså blev kurslitteratur för juriststudenterna och behandlade vad Reuterskiöld kallade ”Statsregementet”. Redan då var mycket färdigtänkt i det som skulle bli Reuterskiölds bidrag till den svenska förvaltningsrättens ”allmänna del”. Han utvecklade sedan tankegångarna i en lång rad skrifter, bland annat fler delar av hans föreläsningar, somHemlandsrätt (1919) ochKommunalrätt (1921). I Den svenska förvaltningsrättens systemfrån 1927 försökte Reuterskiöld ge en övergripande vetenskaplig analys av området och anpassa svensk rättstradition till utländsk systematik, och han gjorde det i en för studenterna lättillgänglig framställning; enkelt språkbruk, inga konstiga ord utan klar och lättflytande text.412 Reuterskiöld var som sagt politisk aktiv. 1909-1925 var han ledamot av Uppsala stadsfullmäktige och 1916-1926 av Uppsala läns landsting. Som ett inlägg i tidens debatt skrev hanUtkast till ett rösträttsförslag från svensk högerståndpunkt (1902) och i samband med ett utredningsuppdragOm utvecklingen och tillämpningen i utlandet af idéen om kvinnans politiska rösträtt (1911). 1919 valde högermännen och bondeförbundarna i Uppsala läns landsting in honom i riksdagens första kammare där han stannade till 1938, från början som politisk vilde men från 1924 inom Bondeförbundet. I riksdagen ingick han i lagutskottet och konstitutionsutskottet 19211928, och han var sedan utskottets ordförande 1930-1938. 412 Reuterskiöld, Föreläsningar i stats- och förvaltningsrätt, I-III, 1914-1933; Reuterskiöld, Hemlandsrätt,1919; Reuterskiöld, Kommunalrätt, 1921; Reuterskiöld, Den svenska förvaltningsrättens system, 1927. professorspolitik och samhällsförändring 176 • Politikern Reuterskiöld
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=