kapitel 6. från läroämne till vetenskap 167 Den förhärskande kulturen under ”det författningslösa halvseklet”, från 1917 till 1974 års regeringsform, som inledde ett tredje skede, innebar att konstitutionella argument var sällsynta i riksdagen och att de kunde behandlas som oseriösa av domstolarna. I den offentliga debatten betraktades det som närmast löjligt att anföra grundlagens ordalydelse eller andemening som argument för eller emot en viss åtgärd.392 Myndigheter som hade uppgifter huvudsakligen på förvaltningens område utövade även judiciella funktioner, antingen genom att verkställa olika slags ”rättegångar” eller avgöra frågor om besvär över underordnade myndigheters beslut. De ansågs i sådana lägen som en sorts domstolar i ett system med kungen och regeringen som högsta instans. Inrättandet av Regeringsrätten 1909 betydde samtidigt att viktiga förvaltningsrättsliga avgöranden flyttades från den offentliga maktens politiska gren till den judiciella. En liknande dynamik mellan förändring och kontinuitet präglade även de juridiska fakulteterna i Uppsala, Lund och, från 1907, Stockholm. Åren kring 1910 var som antytts en tid då mycket hände på förvaltningsrättens område. Vi ska snart behandla hur Carl Axel Reuterskiöld tillträdde professuren i ”statsrätt och förvaltningsrätt samt folkrätt” vid Uppsala universitet 1910 och hur 1911 Robert Malmgren utnämndes till professor i Lund efter en komplicerad period med många tillfälliga förordnanden och problem. Sakkunniga vid tillsättningen i Lund var vad man skulle kunna kalla ”1911 års män”, nämligen Reuterskiöld tillsammans med Otto Varenius, som sedan 1907 var professor i bland annat förvaltningsrätt vid Stockholms högskola, och Gabriel Thulin, regeringsråd vid den Regeringsrätt som inrättats 1909. Regeringsrättens praxis skulle komma att publiceras i domstolens årsbok (RÅ), och den kunde sedan analyseras och systematiseras av rättsvetenskapens företrädare till en, visserligen okodifierad, förvaltningsrättens ”allmänna del”. Året 1910 låg mitt i perioden 1880-1940 då förvaltningsrätt etablerades som en egen akademisk disciplin i Sverige, vilket alltså sammanföll med en kraftig tillväxt av förvaltningsrättsliga regler. Det ställde rätts392 Gunnar Heckscher 1959, s. 134-151.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=