kapitel 5. förvaltningsrätt blir läroämne 151 demest brännande frågorna runt sekelskiftet 1900, var Blomberg in i det längsta en uttalad motståndare. Vid den partiella utvidgning som riksdagen beslöt 1909 stödde Blomberg ”med vemodig resignation” till sist lagändringen ”för samhällsfridens skull” och uppoffrade då många av sina ”käraste tankar rörande vårt samhällslivs och våra samhällsförhållandens förutsättningar.”358 Även om Blomberg var högersinnad i många frågor stödde han andra reformförslag, till exempel kvinnors rätt till vissa statstjänster. I brev till Karl Warburg i oktober 1884 skrev han att antisemitismen i Sverige alltid synts honom vara en dumhet och orättvisa: ”alla i vårt land skyddade religiösa riktningar bör vara lagligen skyddade mot hån och smädelse.”359 Intressant för den här studien är att han med stort eftertryck hävdade att Sverige måste inrätta en högsta administrativ domstol. Han hänvisade då både till regeringens arbetsbörda och till rättsstatliga krav på överprövning av förvaltningsbeslut i domstol. Blomberg påpekade att frågan om allmänhetens rättsskydd på ”administrativjusticens område” hade varit aktuell sedan åtminstone 1820-talet. Sedan dess hade de administrativa författningarnas antal och omfattning ökat i häpnadsväckande grad samtidigt som flertalet av konungens rådgivare inte längre hade den utbildning och erfarenhet somöverprövningen behövde.Rättssäkerheten krävde därför att vissa ärenden flyttades över från de rent administrativa myndigheterna till dömande institutioner. Här rekommenderade Blomberg, liksom tidigare Matthias Theodor Rabenius, de kontinentaleuropeiska förvaltningsdomstolarna framför det systemmed allmänna domstolar som tillämpades i Storbritannien, USA, Danmark och Norge.360 Hans politiska verksamhet hade många beröringspunkter med den akademiska. Under slutet av 1880-talet verkade Blomberg som universitetslärare, tidvis tillförordnad professor, i statsrätt och rättshistoria vid den juridiska fakulteten i Uppsala. När Herman Ludvig Rydin hade gått i pension 1890 sökte Blomberg den lediga professuren. De sakkunniga, emeriti professorerna Rabenius, Rydin och Per Ludvig Annerstedt (kri358 Jacobsson i Svenskt biografiskt lexikon, Bd 5, s. 34-37. 359 Blomberg till Warburg 24 oktober 1884, KB HS EPV27. 360 FK1899:17:22, 24; FK III: 22, 2.1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=