professorspolitik och samhällsförändring 146 med ett myller av olika, ibland närmast oförenliga, principer för organisationen. 1878 hade statsrådet fått en särskild ledare, senare kallad statsminister, och omkring sekelskiftet 1900 hade en praxis etablerats att statsrådets medlemmar samlades kring ett mer eller mindre preciserat politiskt program. Samtidigt grupperade sig riksdagens ledamöter i olika partier, som representerade olika ideologier och intressegrupper, med olika syn på bland annat den offentliga sektorns storlek och inriktning. Under åren runt 1900 omformades dessutom den sociala frågan till ”arbetarfrågan.” Ett andra industriellt genombrott banade väg för tillväxt av stora företag med arbetarna i organiserade i stora enheter som reglerades av kollektivavtal, och som hade förmåga att ta till stridsåtgärder som träffade hela landet. Detta riksomfattande hot mot samhällsordningen var ett nytt fenomen. Parallellt bytte ledamöterna i riksdagen attityd frånlaissez faire till statsintervention, en linje som fick stöd av både konservativa och socialliberaler. Staten skulle bli ännu mer aktiv efter 1910, och expansionen fick extra fart genom kristidslagstiftningen under första världskriget. Det gäller inte minst den regionala och lokala förvaltningen. Vad som en gång officiellt ansetts som (halv)privata förhållanden fördes nu öppet in i formerna för offentlig rätt. Gränsen blev suddigare mellan stat och kommun, mellan centralmakt och lokalsamhälle; båda hörde till ”det offentliga.” I takt med den expansion av förvaltningen som hade pågått sedan1800talet ökade antalet besvärsmål som kungen och regeringen skulle handlägga och som alltså föll utanför den egentliga rättskipningen. ”Rikets allmänna beredning”, som hade inrättats 1789, hade här länge fyllt en viktig uppgift genom att fungera som en sorts högsta förvaltningsdomstol för besvärsmål. Men efter 1840 års departementalreform hade besvärsmålen fallit tillbaka på regeringen vilket givetvis blev mer och mer betungande när statsapparaten växte. I takt med att rättsstatsidéer vann inflytande ökade dessutom kraven på att förvaltningens ingrepp i enskildas förhållanden måste ställas under kontroll av domstolar. • En högsta förvaltningsdomstol
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=