professorspolitik och samhällsförändring uppträder Lundell som professor och prodekanus. Nu, påsenhösten 1844, hade fakulteten i Lund till sist fått en professor i administrativrätt.332 Lundell avled emellertid redan 1852, och ett årtionde följde då det på nytt var svårt att hitta kandidater både till professuren och till undervisningen i administrativrätt över huvud taget. Gustaf Broomé var under 1850-talet tillförordnad professor och adjunkt i flera omgångar, men även Matthias Theodor Rabenius verkade 1854-1862 som professor i administrativ och finansrätt innan Gustaf Axel Knut Hamilton 1863 tillträdde som professor i ”administrativrätt och nationalekonomi.”333 MedHamilton tycks, av fakultetsprotokollen att döma, undervisningen i administrativrätt för en tid ha förlöpt utan problem. Professorns föreläsningar fastställdes av fakulteten liksom datum och uppgifter för examina. Den 19 maj 1866 skulle skrivningen i administrativrätt äga rum hemma i examinatorns bostad och börja klockan 8 på förmiddagen.334 Juriststudenterna förväntades svara på frågor som Bara några år senare började protokollen återigen antyda missnöje, bland annat över att fakulteten i Lund ansågs få mindre stöd från staten än fakulteten i Uppsala. De knappa resurserna i kombination med Carl Johan Schlyters långvariga tjänstledighet för sitt ”stora laghistoriska arbete”336 gjorde det svårt att förmedla en bra undervisning. Vid sammanträdet den 30 januari 1878 antecknades att professorn i administrativrätt måste föreläsa i så spridda ämnen som ”Politi, Ekonomi och Admin.rätt, deri in332 PJFL16 mars 1842, 4 juni 1842, 30 juni 1843, 5 juni 1844, 19 november 1844, A 1 A, vol. 3. 333 Modéer 2017, s. 115-117. 334 PJFL12 maj 1866, A 1 A, vol. 5. 335 Juridiska fakultetens i Lund arkiv, F1:1,Varia, bl.a. ”Ämnen givna vid examensskrivningar i juridiska fakulteten”; PJFL25 maj 1866, 16 september 1866, 25 maj 1867, Examenskommissionens sammanträde, A 1 A, vol. 5. 336 Schlyter hade 1822 fått uppdrag att ge ut de svenska medeltidslagarna, ett arbete som slutfördes 1877 med det magnifika Corpus iuris Sveogothorum antiqui. Schlyter 1827-1877. 140 ”Omeganderätt till fiske enl. Sv. Lag”; ”Om grunderna för delning af häradsoch sokneallmänningar”; ”Huru vidsträckt är i Sverige utländings handelsrätt”; ”Jemförelse mellan Skatte- och Kronojords natur”; ”Hvilka äro, enl. Svensk lag, vilkoren för patenträttighets erhållande”; ”Om rätten till stängselvitsord enl. K. Förordningarne 9/2 1802 och 21/12 1857.”335
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=