kapitel 4. från diversehandel till förvaltningsrätt Andra exempel på idéimport är hans tes att förvaltningsrätten byggde på helt andra grunder än privaträtten, kriminalrätten, processrätten och statsrätten.Även omvissa principer var gemensamma så var förvaltningsrätten väsensskild, och för att begripa dem måste man studera landets naturliga beskaffenhet, folkets karaktär, dess andliga och materiella odling, politiska utveckling m.m., samt alla de vetenskaper, som gav teoretisk insikt i de förhållanden som förvaltningsrätten skulle ordna.305 Rabenius ägande även en hel del utrymme åt att diskutera statens ”ändamål” och skrev att den var ett medel för människan ”att realisera sitt väsende” och då kom förvaltningen in i bilden. Den svarade för en verksamhet som samtidigt var på sitt eget sätt dömande och lagstiftande, allt för att uppnå statsändamålet, nämligen att uppehålla ”den till dess förverkligande bestämda organism.” Rabenius refererade återigen till flera tyska författare och betonade att förvaltningen måste stå i ett mycket nära sammanhang med statsrätten.306 Det är tydligt att han fraktade den historiska skolans tankegods rakt in i svensk rättsdoktrin, och han återkom dessutom till det temat i sina kontakter med nordiska kollegor.307 Det är svårt att komma till annan slutsats än att Matthias Theodor Rabenius presenterade något nytt i flera avseenden. Han lyfte frammedborgarperspektivet framför statsperspektivet genom att gång på gång hänvisa till att förvaltningsrättens olika regler kunde förenas under en ”allmän del”, genom att fördjupa analysen av förhållandet mellan centralmakt och lokalsamhälle och genom att framhålla förvaltningsrättens särart i förhållande till civilrätten. Rabenius skrifter, som har undervärderats i senare rättshistorieskrivning,308 visade utan tvekan stark påverkan från utlandet, framför allt Tyskland, den historiska skolan och den grumliga blandning av idealistiska strömningar som var typisk för det sena 1800-talet. Det fanns ett grundläggande synsätt som gick ut på att 305 Matthias Theodor Rabenius 1874, s. 391. 306 Matthias Theodor Rabenius 1874, 363-365, 368. 307 Förhandlingar vid det andra nordiska juristmötet i Stockholm 26-28 augusti 1875, Sthlm 1876, s. 190-197. 308 Dock fick han positiva ord från Reuterskiöld, Den svenska förvaltningsrättens system, 1927, s. 5-7. 131
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=