kapitel 4. från diversehandel till förvaltningsrätt lade Rabenius tonvikten på övergripande argument om medborgarnas rättsskydd mot staten, även om han ägnade visst utrymme åt områdets specialgrenar som kyrkan, sedlighet, folkundervisning, högre utbildning, fattigvård, militär, skatter, handel och näringar.300 Han konstaterade att förvaltningsrätten blev aktuell först när någon medborgare ansåg sin rätt vara kränkt genom en åtgärd från en förvaltande myndighet, och Rabenius frågade vem som skulle pröva om en myndighet agerat lagligt eller inte. I den frågan tänkte han sig tre möjligheter: förvaltningens egna organ, allmänna domstolar eller särskilda nyinrättade myndigheter. Efter att ha resonerat kring den franska modellen med Conseil d’État i spetsen och olika tyska modeller kom han fram till att varken myndigheterna själva eller allmänna domstolar var lämpliga. I stället föreslog han en instans som på samma gång var fristående från förvaltningen och överheten, flexibel nog för att göra lämplighetsbedömningar och ändå var lagbunden av formella och materiella krav. Vad som tycks fallit Rabenius på läppen var den modell för en högsta förvaltningsdomstol som föreslagits iBayern och Österrike och redan införts iBaden och Preussen.301 Vid det andra nordiska juristmötet 1875 återkom Rabenius till att Sverige borde införa särskilda förvaltningsdomstolar efter den modell som hade lanserats i Tyskland. Justitierådet Christian Naumann var däremot avvisande och anförde Det skulle dröja nästan 35 år, till 1909, innan Rabenius fick gehör för sitt krav på en högsta förvaltningsdomstol. Andra av hans teman som pekade framåt gällde proportionalitetsprincipen och kommunalt självstyre. Omfånget av statsmaktens verksamhet fick inte sträckas längre än vad som nödvändigt krävdes. Men hur skulle 300 Matthias Theodor Rabenius 1874, s. 372-373. 301 Matthias Theodor Rabenius 1874, s. 390-391. 302 Naumann, ”Högsta domstolens utlåtande”, Naumanns tidskrift 1874, s. 11-12; Förhandlingar vid det andra nordiska juristmötet i Stockholm 26-28 augusti 1875, Sthlm 1876, s. 190-197, 232-237; Lavin 1972, s. 57. 129 ”att begreppet administrativ-justice är snart sagdt ett oting, en hermaphrodit, som hvarken är lagskipning eller förvaltning just derföre, att den vill vara begge tillika.”302
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=