kapitel 4. från diversehandel till förvaltningsrätt med det konservativa Uppsala, till exempel genomatt stödja representationsreformen.294 Eftersom större delen av förvaltningsrättens innehåll utgjordes av de lagar och författningar som rörde rikets allmänna hushållning så hade man, skrev Rabenius, uppfattat området främst som ekonomisk rätt, vilket var alldeles för snävt. En växande administration gjorde det nu nödvändigt att skydda medborgarnas rättigheter mot en allt starkare stat och förvaltningsrättens huvudsakliga betydelse låg i att den innehöll ”ett rättsligt ordnande af förhållandet emellan medborgarne och statsmaktens organ.” Rabenius gjorde sitt uttalandemånga decennier innanOttoMayer i Tyskland skulle formulera nästan ordagrant samma slutsats.295 Det rättsstatstänkande som båda uttryckte hade rötter i det tidiga 1800-talets tyska doktrin med bland andra Robert von Mohl och Friedrich Julius Stahl, men det pekade också framåt. I artikeln 1874 tog Rabenius nämligen upp flera ämnen som skulle komma att analyseras närmare under den svenska förvaltningsrättens formativa skede från tidigt 1900-tal. Hans resonemang byggde på impulser från utlandet. Samtidigt som Rabenius såg Frankrike som förvaltningsrättens ursprungsland fann han en förebild i Tysklands övergång från politirätt till förvaltningsrätt. Han skrev att den tyska lagfarenheten allt mer inskränkte benämningen ”Polizeyrecht” till en liten del av rättsområdet samtidigt som man ställde sig främmande för beteckningen ekonomisk rätt.296 Vi kan alltså konstatera att även i Sverige noterade man tydligt den ”repressiva” politins marginalisering. Rabenius återkomockså till delningen av statens makt i tre grenar: lagstiftande, dömande och verkställande, och inte minst till den oklara gränsen mellan de två sista. Han påpekade att flera gånger hade man i Sverige – bland annat lagkommittén 1820, liksomriksdagen 1854 och 1868 – konstaterat att bland de så kallade besvärsmålen som handlades av förvalt294 Han var även medlem i Sångsällskapet Orphei Drängar, Lambert 2011, s. 171. 295 Matthias Theodor Rabenius 1874, citat s. 371-372; Otto Mayer: ”Der Rechtsstaat ist der Staat des wohlgeordneten Verwaltungsrechts“, I, 2:a, 1914, s. 60; Se även Mayer 1895, s. 66, §5: „Der Staat, der für seine Verwaltung kein Gesetz hat und keinen Verwaltungsakt, ist kein Rechtsstaat.” 296 ”Fransmännen, den vetenskapliga förvaltningsrättens grundläggare”,Rabenius 1874, s. 364. 127
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=