professorspolitik och samhällsförändring exempel författningar om näringsfrihet 1846 och 1864, vidare tillkomsten av myndigheter för tull, fängelser, lantmäteri, post, väg, vatten, statistik, järnvägar, etc. Men från 1890-talet bytte staten, det vill säga riksdagsmännen, fot även i socialpolitiken och lade om kursen i riktning mot en mer intervenerande hållning. Åren runt 1900 skulle innebära ett rättspolitiskt perspektivskifte då integrationen ökade mellan stat och lokalsamhälle, då centralmakten kom ut som intervenerande aktör och inte längre använde kommunerna som täckmantel. Det varslade om en legering av enskilt och allmänt till en kvalitativt ny offentlig, ”samhällelig” sektor.271 Det ligger i linje med den tyska rättshistorien. Inom ramen för den “verksamma” statens växande administration, och när medborgaren, lojalt objekt och på samma gång krävande aktör, blev alltmer beroende av den offentliga sektorn, uppkom förvaltningsrätt som en självständig juridisk och rättsvetenskaplig disciplin.272 Under seklets andra hälft, alltså förhållandevis sent, började i Sverige forskningsmeriter att betraktas som lika viktiga som undervisning vid befordringsärenden och tillsättningar av akademiska tjänster. Samtidigt professionaliserades svensk rättsvetenskap. Juristexamen krävdes för flera domar- och ämbetsmannabefattningar, vägen till statliga tjänster vid kollegier, myndigheter och domstolar gick i regel via universitetsutbildning. Och rättsvetenskapsmän tenderade som nämnts att fokusera på strikt avgränsade rättsområden.273 Ett av dem skulle komma att bli förvaltningsrätt. 271 Kilander 1991; Norrlid 1983; Kumlien 1997. 272 Jouanjan 2011, s. 425-459, särskilt s. 441 med där anförd litteratur; Mannori & Sordi 2009, s. 209-210; Stolleis 1989, s. 134-136; Stolleis 2004, s. 9-14; Jellinghaus 2006, s. 168-169; Schiera 1992, s. 51; Björne 2007, s. 534-538. 273 Carl Frängsmyr 2010, s. 91. 120
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=