kapitel 3. den svenska modellens rötter 111 maktens huvuduppgift. Redan före sekelskiftet 1800 levde alltså även i Sverige idén om politi som begrepp för ett slags social ingenjörskonst.249 Ämnet ”politivetenskap” behandlades även av Berchs främste akademiske konkurrent Christian König.250 Båda var väl medvetna om samtida fransk och tysk politidoktrin, men ämnet fick inte alls samma genomslag i Sverige som på kontinenten och långt ifrån den betydelse somPoliceywissenschaft hade i Tyskland. König menade att politi var en del av statens allmänna hushållning, ”enwetenskap, som underrättar, på hwad sätt Landets allmänna husholning sättes i behörigt skick och ordning.”Han betonade att polisstatuter kunde ändras eftersom de ju egentligen inte var rätt i den äldre, medeltida betydelsen av något oföränderligt och rotat i mores.251 Han gjorde dessutom skillnad mellan polisvetenskap och lagfarenhet. Kunskaperna om ”nyttan”, till exempel om etablering och driften av manufakturer, hörde till statskunskap och politi. Icke desto mindre reglerades de av lagar, och domare måste fälla avgöranden vilket motiverade att den typen av ärenden behandlades inom rättsvetenskap. Domarens uppgift inskränkte sig dock till att tillämpa lagarna i enskilda fall.252 Berch, å sin sida, hävdade att hushållning var en praktisk vetenskap och dess grundläggande sanningar kunde härledas från andra vetenskaper, erfarenhet och sakens natur. Han drog en första skarp skiljelinje mellan hushållningsvetenskap och statskunskap, sedan en andra mellan hushållningsvetenskap och juridik. Ändamålet med den allmänna hushållningen var för övrigt den ”borgerliga sällheten”. I nästa steg delades hushållningsvetenskapen in i tre underpartier – politi, ekonomi och kamerala vetenskaper. Politi rörde hur samhället hölls i ordning, medan ekonomi gällde hur människor förvaltade sina tillgångar, och kamerala frågor rörde skatter. Politivetenskapen skulle å ena sidan tillhandahålla kommentarer om de olika polisreglerna, å andra sidan skulle den också 249 Kotkas 2007; Kotkas 2014. 250 König 1746. Om striden kring professuren mellan Berch och König , se Annerstedt 1913, s. 100-104. 251 ”Mores”: sedvänjor som betraktades som viktiga och nödvändiga för samhället. 252 König 1746, s. 1-4; Kotkas 2007, s. 362-365.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=