Uppsala universitet grundades år 1477. Aktiviteten var knappast omfattande under de inledande decennierna och på den juridiska fakulteten ännu mer begränsad än på de två andra, den ena för teologi, den andra för filosofi och humaniora (artes).246 Gustav Vasas åtgärder gjorde om möjligt situationen ännu sämre. I realiteten avstannade all akademisk verksamhet. 1580 stängdes universitet för att formellt åter öppnas 1593. Under Gustav II Adolfs tid förbättrades förhållandena genom kungliga donationer och 1626 års statuter som bestämde antalet juris professurer till två: en i svensk rätt (jus patrium) och en i romersk rätt (jus romanum). Det innebar knappast att bildningsidealen förändrades. Den gamla facultas iuridica upsaliensis från 1477 hade odlat den kanoniska rätten med inriktning på yrkesutbildning av klerker för kyrkans behov. I 1600-talets fakultet gällde huvudintresset snarare statens behov av ämbetsmän och främjande av en gryende nationell rättskultur, vilket stimulerade intresset för fäderneslandets historia och äldre svensk rätt. Det kunde kombineras med en öppenhet för att anpassa svenska traditioner till romerskrättsliga och allmäneuropeiska tankegångar.247 År 1741 sammanfördes den svenska rätten och den romerska rätten till en professur. Samtidigt inrättades en ny professur i jurisprudentiae, oeconomiae et commerciorum. Det var en kompromiss, inte helt frånkopplad från juridiken men främst inriktad på ekonomi. Det är begripligt med tanke på tidens merkantilism som gick ut på att med ekonomiska medel stärka statens makt.248 Förste innehavare på posten var Anders Berch, som hävdade att ordningen eller ”politin” var den allmänna hushållningens viktigaste del; befolkningens fördelning på olika yrken och deras reglering var stats246 Uppsalafakultetens tidiga historia har behandlats av Annerstedt 1877; Annerstedt 1908; Annerstedt 1913; Malmström 1976a; Malmström 1976b, Björne 1995; Björne 1998. 247 Annerstedt 1877, s. 51-81, 150-203; Malmström 1985, s. 9-15, 26-33; Jägerskiöld 1963, passim 248 Annerstedt 1913, s. 98-100, 308-310; Heckscher, Eli F., II:2, 1949, s. 826-870; Magnusson 1997, s. 149-178. professorspolitik och samhällsförändring 110 3.2.1 Uppsala universitet 1477-1800. Ekonomisk juridik? 3. 2 Akademin. Uppsala och Lund
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=