kapitel 3. den svenska modellens rötter 101 dingeinstruktionen 1635 skulle företräda kungamakten i de olika landsdelarna. Denna konsolidering av centralmaktens regionala förvaltning minskade risken för att Sverige skulle falla sönder imindre furstendömen, något som hade varit ett hot omedelbart efter Gustav Vasas död 1560. Hela Sverige-Finland delades på det viset in i områden som leddes av kungens landshövdingar med stor kontroll- och befälsrätt över den lokala förvaltningen. Även på landets regionala nivå stabiliserades alltså en uniform administrativ struktur som i sina huvuddrag har bestått ändå in i vår tid.226 1630-talets regleringar tilldelade landshövdingen en viktig roll som Kungl. Maj:ts ställföreträdare och verkställare. Det handlade inte i första hand om att fungera som domstol utan se till att rätt skipades, efterspana grövre brott och rapportera missförhållanden till centralmakten. Men i vissa fall var det ändå fråga om att utöva en sorts rättskipning, bland annat när det gällde att fordra in skulder eller ta till tvångsåtgärder mot lösdrivare. Förvaltning och rättskipning överlappade varandra. Kort sagt, under 1600-talet utvecklades den svenska förvaltningsmodellen efter andra vägar än på kontinenten. Då började också det judiciella systemet att förändras. Hittills hade man som framgått inte gjort någon egentlig skillnad mellan förvaltning och rättskipning, utan lagmän och häradshövdingar deltog i förvaltningsärenden, medan fogdar och ståthållare deltog i rättskipningen. Samtidigt präglades rättskipningen av en långsam professionalisering genom att mer och mer placerades i händerna på män som skolats vid upprustade eller nyinrättade universitet i Uppsala, Dorpat, Åbo och Lund. På lokal och regional nivå utvecklades en domstolsorganisation med häradshövdingar som var utbildade vid universitetens juridiska fakulteter och ålagda att bo i domkretsen. 1614 inrättades Svea hovrätt som var avsedd att avlasta kungen från bland annat dömande funktioner.227 Enligt den ursprungliga planen skulle det inte vara möjligt att överklaga hovrättens dom genom att vädja till kungen. Men i praktiken kunde den 226 Premfors 1997, s. 8. 227 Korpiola 2014. Hovrätter inrättades även i Åbo 1623, Dorpat 1630 och Jönköping 1634 (Göta hovrätt).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=