jura novit curia 82 Den autentiska tolkningen eller lagförklaringen utgjorde också ett institut i svensk rätt, såväl vid tiden före som efter ikraftträdandet av 1734 års lag.254 Tanken att domaren i vissa fall kunde uppskjuta sitt ämbetskrav att känna lagen kom således till uttryck i förarbetena till 1734 års lag. Kapitel 1:2 i lagförslaget till rättegångsbalk från 1723 stadgade exempelvis: Det föreslagna stadgandet tycks dock inte ha fått någon slutligmotsvarighet i själva lagen. Av förslaget framgår emellertid att tanken var att domaren vid behov, då lagen inte omedelbart erbjöd en lösning på det enskilda fallet, eller tillhandahöll en juridisk kvalificering av ett åberopat faktum, kunde förhöra sig om lagens rätta innebörd. Domarens förfrågan kunde resultera i en autentisk tolkning.256 Lagförklaringsinstitutet ombesörjdes under lång tid av Högsta domstolen under de perioder då riksdagen inte var sammankallad.257 Fördelen med denna ordning var att det förblev lagstiftarens sak att bestämma lagens innehåll och att domarens uppdrag därmed kunde inskränkas till anläggandet av den rättstillämpande juristens perspektiv på rätten. I den juridiska doktrinen från 1700-talets slut tycks uppfattningen också ha varit att lagförklaringen i första hand skulle bru253 Savigny, Juristische Methodenlehre, s. 18. Se också Björne, Lars, Brytningstiden, Den nordiska rättsvetenskapens historia, del II 1815-1870, Lund, 1998, s. 324 f. 254 Se Nehrman Ehrenstråle, David, Inledning til then swenska iurisprudentiam civilem 1729: Then swenska jurisprudentia civilis 1746, Teckomatorp, 1979 [Lund 1729], s. 71. 255 Sjögren, Wilhelm, Förarbetena till 1734 års lag 1686-1736, bd. VI, Lagkommissionens förslag, 1719-1734, Uppsala, 1904, s. 509. 256 Tengwall anförde beträffande institutet att ”[r]escriptum [är] [Öfverhetens] swar på någons anstötning eller förfrågan. Då detta innebär en interpretatio authentica är det af lika widd och werkan med sjelfwa Lagen.” Tengwall tillade i en not att ”[r]escript, som efter rena orden eller innehållet innebär en förklaring öfwer Lagens rätta förstånd och således är en utlägning af Lagen, eller handlar om något i lagen onämnt Factum, är alltid en werklig Lag: dock om det tillika innefattar något särskildt in casu, så bör det i den delen ej anses för Lag Domare till efterföljd.” Se Tengwall, Lars, Twistemåls Lagfarenheten, utur Sweriges Lag och Stadgar utdragen och författad, Lund, 1794, s. 14. 257 Peterson, Debatten om1826 års förslag, s. 247. Se också Schrevelius, Civil-rätt, del 1, 1844, s. 10 ochCivil-rätt, del 1, 1851, s. 11. „Von einer Interpretation doctrinalis kann allein die Rede sein, nicht von einer authentica; denn erklärt der Gesetzgeber als solcher ein Gesetz, so ist dies ein neues Gesetz das durch das erste veranlaßt ist, von einer Interpretation des ersten ist nicht die Rede.“253 ”Nu kan något mål förekomma, som är mörkt eller swårt at genast uthröna; tå må han thet upskjuta och huxa sig om til nästa rättegångsdag. Wet han äntå ej lag om thet måhl, förfråge sig ther som tillhör.”255
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=