jura novit curia 66 den juridiska metodläran och det rättsdogmatiska angreppssättet som ett teoretiskt medel för att åstadkomma praktiska förändringar.194 Principen omjura novit curiakom i den svenska rätten till uttryck i 1:11 och 24:3 i 1734 års rättegångsbalk.195 AvÄRB1:11 framgick således att domaren noga skulle pröva lagens rätta mening och grund och döma därefter.196 Domaren fick inte bruka sin egen rättsuppfattning, vilket framgick avÄRB1:12.197 Också i svensk rätt tycks principen ha haft den innebörden att ”bevisning” av rättsregler varken kunde krävas av parterna eller tillåtas att påverka domarens dömande.198 Stadgandena i 1734 års lag beträffande principen omjura novit curiakompletterades också av 1615 års rättegångsstadga och domarreglerna.199 Varken Lagkommittén eller senare utredningar under 1800-talet ifrågasätte domarens skyldighet att känna och korrekt tillämpa rätten i enlighet med principen.200 I den juridiska doktrinen framhölls domarens skyldighet att självständigt utreda och tillämpa rätten. David Nehrman Ehrenstråle, vars arbeten kom att citeras in på 1800-talet, ansåg att domaren själv skulle ha kännedom om lagens innehåll, men att parterna ändå kunde beredas möjlighet att föra bevisning om rättsreglernas innebörd och existens.201 Att domstolen skulle vara bunden av denna bevisning tycks dock Nehrman ha uteslutit. I sin avhandling om eget erkännande från 1838 framhöll Lindblad att domaren, såsom en ämbetsplikt, måste känna till och korrekt tillämpa rätten.202 Han bekräftade också denna uppfattning beträffande principen 194 A.a., ibid. 195 ÄRB 1:11. Sveriges rikes lag Gillad och antagen på riksdagen År 1734, Lund 1984, s. 195. Se också Croon, Jura novit curia, s. 276 och Lindström, Filip, Jura novit curia vid tillämpning av sedvanerätt – en rättshistorisk analys av utvecklingen från naturrätt till en pluralistisk rättskällelära. Examensarbete i rättshistoria, 30 hp. Juridiska institutionen, Stockholms universitet, höstterminen 2015, s. 10. 196 ÄRB 1:11. 197 ÄRB 1:12, Sveriges rikes lag, s. 195. 198 ÄRB 14:3, Sveriges rikes lag, s. 216. 199 Exempelvis citeras både lagen och domarreglerna av Nehrman. Se Nehrman Ehrenstråle, David, Inledning, til then swenska processum civilem; Efter Sweriges Rikes Lag och Stadgar författad, Samt nu å nyo ökt och förbättrad, Stockholmoch Uppsala, 1751, s. 12 f. Angående rättegångsstadgan (punkt 25), se s. 222. 200 Se Lagkommittén, Civillagsförslaget, s. 241. 201 Nehrman Ehrenstråle, Processum, s. 184 och 221. Se också Lind, Lars Fredrik, Domarens pröfning efter Sveriges lag, Eller sättet att utröna lagens rätta förstånd, mening och grund, ny upplaga, Stockholm, 1848, s. 23. 202 Lindblad, Johan Christofer, Afhandlingar i rättegångsläran. Om eget Erkännande i Civila och Criminella mål, och den lagliga verkan deraf, Upsala, 1838, s. 19 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=