jura novit curia 58 Att försöka upplösa konflikter mellan de olika rättskällornas utsagor hade, enligt Savigny, också under lång tid hört till rättsvetenskapens uppdrag och särskilt i de fall där, som i Tysklands fall, inhemskt uppkomna rättsförhållanden hade blandats med rättsförhållanden från andra rättssystem, såsom romersk eller kanonisk rätt.171 Genom sin systematiserande verksamhet tillförde rättsdogmatikern juridiken en alldeles egen kvalitet, som de andra aktörerna inte förmådde. Den ordning i den gällande rätten som uppstod genom rättsförhållandenas inbördes relation till varandra var begränsad, då den enbart byggde på en aspekt av rätten, nämligen lagstiftarens och domstolarnas motiv.172 Deras bevekelsegrunder var emellertid, enligt den historiska skolans uppfattning, företrädesvis praktiska. Vad som dominerade tillkomstprocessen var i lagstiftarens fall frågan om lagens materiella överenstämmelse med den folkliga rättsuppfattningen d.v.s. dess folkliga legitimitet, dess ändamålsenlighet i förhållande till den fråga som skulle regleras och kostnaden för att införa regleringen. Detsamma kunde sägas gälla i fråga om domstolarnas verksamhet, med den skillnaden att en större vikt lades vid lösningens ändamålsenlighet i det enskilda fallet. Relationen mellan de olika rättsförhållandena och de inbördes rekvisiten i varje norm blev därför i någon mån godtycklig och kunde endast genom rättsvetenskaplig systematisk bearbetning bringas i en begriplig ordning.173 Rättsvetenskapen bidrog alltså, genom sitt systematiserande arbete och sin begreppsbildning, till att rätten, denna gång betraktad med utgångspunkt i dess olika institut, fick en starkare och tydligare systematisk enhetlighet, som, samtidigt som den var vetenskaplig, praktiskt bidrog till att konsekvensen och likformigheten i rättstillämpningen kunde upprätthållas: Den rättsvetenskapliga eller systematiska sidan av rätten måste därför, på samma sätt som de praktiska motiven, komma till uttryck i varje enskilt 171 Savigny, System, bd. 1, s. 101 ff. 172 Sandström, Familjerättsvetenskap, s. 105. 173 Sandström, a.a., s. 105 f. 174 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 19. Se Peterson, Theorie und/oder Praxis, s. 226. „Ist demnach von dem Volksurtheil eine gerechtere Entscheidung der einzelnen Fälle als die Rechtswissenschaft sie gewährt, keineswegs zu erwarten, so noch viel weniger eine Gleichmäßigkeit der Entscheidungen für die sämmtlichen Fälle. Diese aber ist nicht minder eine Anforderung der Gerechtigkeit.“174
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=