jura novit curia 52 måste föreställningen att rättsreglerna bildade ett koherent och motsägelselöst system alltid bilda utgångspunkten för juristens rättstillämpning: Användningen av ordet Rechtsbildung i citatet ovan visar dock i hur hög grad Stahl betraktade denna utgångspunkt som ett medvetet metodologiskt val från juristens sida. Föreställningen om systemet utgjorde alltså en konstruktion eller fiktion. Fiktionen var dock en nödvändig praktisk förutsättning för att rättstillämpningen skulle fungera.156 Om rättsutvecklingen inte hade upphört då domaren tillämpade rätten, skulle det inte finnas någon fixerad rätt att tillämpa. Om vidare juristerna inte behandlade rättsordningen som komplett, skulle domaren inte inom ramen för det existerande rättssystemet kunna finna de rättsregler som behövdes för att lösa fallet. Under sådana omständigheter vore denne tvungen att bilda ny rätt i det enskilda fallet. Därmed skulle emellertid föreställningen om legaliteten i rättstillämpningen, det vill säga domarens och i förlängningen statens bundenhet till sina egna rättsregler, äventyras. Den principiella skillnad mellan politik och juridik, på vilken legaliteten vilade, skulle inte kunna upprätthållas. På ett mer praktiskt plan skulle därigenom möjligheterna att förutsäga domarens rättsanvändning minska; på samma sätt skulle det förhålla sig om rättsordningen inte skulle vara motsägelselös och fri från överlappningar. Domaren skulle då tvingas att välja mellan flera tillämpliga reglermed den naturliga rätten som utgångspunkt, vilket skulle riskera att leda till godtycke. Som framgår av Savignys framställning bytte juristen perspektiv på rätten i sambandmed rättstillämpningen. Juristen övergick från ett historiskt perspektiv på sitt objekt till ett (rätts)dogmatiskt. Walter Wilhelm, liksom också Nordling, har beskrivit detta som att domaren betraktar ”den gällande rätten vid varje tidpunkt som ett avslutat helt.”157 Ordet ”avslutat” användes av Wilhelm för att beskriva hur juristen, genom anläggandet av det rättsdogmatiska perspektivet, medvetet bortsåg från såväl den natur155 Stahl, Die Philosophie des Rechts, bd. 2:1, s. 160. 156 Se Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 261. 157 Wilhelm, Den juridiska metodläran, s. 13. Wilhelm använder dock ordet systematiskt, vilket dock i detta sammanhang bör förstås som synonymt med ordet dogmatiskt. Se också E.V. Nordling, Om Romerska Rättens, s. 703. „Jede Rechtsbildung hat darum ihr eigenes System. Allein der Character derselben, daß es ein Zusammenhang der Verhältnisse ist […] ist allen derselbe.“155
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=