jura novit curia 46 Beskrivningen av rättsordningen som en samling av möjliga rättsliga relationer var alltså uttryck för ett nytt – rättspositivistiskt – systembegrepp där skillnaden mellan den positiva rätten och den naturliga rätten var avgörande. Som framgår av citatet ovan ansåg Stahl inte bara att det juridiska systemet hade en materiell yttre gräns som sammanföll med den positiva rättens gränser vid en viss tidpunkt. Systemet av rättsregler hade också en inre enhetlighet.141 Denna föreställning hade sin grund i antagandet att rättsreglerna lät sig knytas till olika rättsförhållanden. Systematiken i rättsordningen, det vill säga relationen mellan rättsförhållandena, var dock stadd i ständig förändring. Den positiva rättens innehåll påverkades av samhällets fordringar. Frågan var således hur detta påverkade förutsättningarna för juristens arbete och hur ett likformigt och förutsägbart dömande under sådana omständigheter skulle vara möjligt att åstadkomma. Domarens identifiering av rättsfrågan och sökande efter en lösning i rättskällorna komplicerades, precis som Kirchmann hade observerat, av rättsförhållandenas föränderlighet i tiden. Att rättsförhållandena förändrades till sitt innehåll berodde på att den positiva rätten, d.v.s. innehållet i rättskällorna, påverkades av förändringarna i den naturliga rätten. Så uppstod exempelvis ny sedvanerätt medan annan gick under; lagar tillkom, ändrades eller avskaffades i takt med samhällets behov. Ändrade rättsregler kunde få till följd att faktiska förhållanden, som tidigare hade varit rättsligt reglerade, uteslöts ur det juridiska systemet. På samma sätt kom, genom rättens utveckling, andra faktiska omständigheter att omfattas av den positiva rätten. Faktiska omständigheter, som vid en bestämd tidpunkt i his140 Stahl, a.a., s. 159. 141 Schröder, Jan, Recht alsWissenschaft. Geschichte der juristichenMethode vomHumanismus bis zur historichen Schule (1500-1850), München, 2001, s. 245. „Es versteht sich von selbst, daß jedes Verhältniß durch die innere Einheit des Ganzen in alle übringen Verhältnisse eingreift, in unendlichen Beziehungen steht – daß das wahre System auch ein bewegliches ist. Allein seine Stelle im System kann jedes Verhältniß nur da haben, wo seineWurzel ist, aus welcher er herauskommt.“140 Begreppet ”gällande rätt” och behovet av formell rättssäkerhet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=