jura novit curia 24 mann innefattade i detta omdöme också dess nytta för det praktiska rättslivet.Den akademiska juridiken utsattes i båda dessa avseenden för en nedgörande kritik.39 Den kritik som Kirchmann framförde i sitt föredrag hade – den allmänt hållna titeln till trots – en mycket tydlig adressat, nämligen den tyska historiska skolan, dess rättsvetenskapliga programoch dess juridiska metodlära.40 Vid sidan av detta huvudtema framträdde emellertid också ett annat och allmännare tema, nämligen just frågan om hur väl det samtida tyska rättssamhället förmådde att omsätta tidens galopperande samhällsförändringar i juridiska handlingsregler. Frågan var helt enkelt om lagstiftare och domstolar verkligen på ett adekvat sätt tillhandahöll juridiska lösningar av de konflikter som uppstod mellan medborgarna i den dagliga samfärdseln. Kirchmanns uppfattning var att såväl lagstiftaren som domstolsväsendet hade misslyckats i detta avseende.41 Inte heller lyckades lagstiftaren, i den mån nya regler faktiskt tillkom, att tillräckligt snabbt avskaffa den föråldrade och omoderna rätten. Resultatet blev att domstolarna var utlämnade till ett på samma gång oöverskådligt och omodernt juridiskt material, vilket hämmade den tyska nationens utveckling.42 Den politiska kraftlösheten tycktes också leda till en juridisk kraftlöshet, vilken manifesterade sig i rättsskipningen. Enligt Kirchmanns uppfattning blev domstolsprocesserna i Tyskland långa och utdragna, eftersom det tog så lång tid att fastställa tvistens juridiska ram och hitta ett svar på den aktuella rättsfrågan. Inte sällan saknades ett tydligt svar sommotsvarade de processande parternas förväntningar.43 När det gällde att vända denna utveckling satte Kirchmann dock sitt hopp till domstolsväsendet. I sitt föredrag lade Kirchmann därför fram ett radikalt, om än inte fullt utarbetat reformförslag för den juridiska metod39 Sandström, a.a., s. 19. Se också Peterson, Theorie und/oder Praxis, s. 215. 40 Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 18. Sandström återger ett citat från Landsberg, där denne framhåller det symboliska i att Kirchmanns föredrag hölls i Berlin, den stad där Savigny var professor. Se också, Peterson, Theorie und/oder Praxis. s. 215 och 221. 41 Sandström, Marie, The Concept of Legal Dogmatics revisited, i Epistemology and Ontology: IVR-Symposium Lund 2003 (Zenon Bankowski ed.), Stuttgart 2005, s. 133–140, s. 134. 42 Kirchmann, Julius von, Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz als Wissenschaft. Ein Vortraggehalten in der Juristischen Gesellschaft zu Berlin, 1848, Dritte Auflage, Berlin, 1848, s. 6 och 15. 43 Kirchmann, Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz, s. 24 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=