jura novit curia 216 nrättsgenetisk studie har ett mer långtgående syfte än att enbart beskriva rättens historia. Dess metodologiska mål är nämligen att upplysa juristen om de sammanhang och drivkrafter som fortfa- E rande präglar rättens interna logik. På detta sätt antas den rättsgenetiska forskningen ge underlag för såväl rättstillämpning som juridiskt reformarbete. Frågan är emellertid var gränsen för de rättsgenetiska argumentens normativitet skall antas gå. På rättens regelnivå förlorar historiska överväganden snabbt sin aktualitet i förhållande till den gällande rätten. När det gäller rättsliga frågor av mer komplex och grundläggande karaktär kan emellertid de argument som har sitt ursprung långt tillbaka i tiden fortfarande vara i högsta grad relevanta. När rättshistorien uppfattas såsom en framställning av den gällande rättens tillkomstprocess kopplas dåtiden samman med nutiden: rättsgenetiska undersökningar avser således inte endast det som har skett, utan förser juristen med insikter i den gällande rättens djupstrukturer. Rättsgenetiska studier kan till och med antas ge upphov till potentiellt normativa argument för eller emot rättsutveckling. Eftersom det är svårt att på förhand avgöra vilka juridiska frågor som är av principiell betydelse bör därför rättsgenetiska undersökningar regelmässigt ingå som ett underlag i den rättsdogmatiska analysen av rättsliga frågor, i synnerhet då analysen skall utmynna i de lege ferenda-uttalanden. Det rättshistoriska argumentet är emellertid bara ett av flera argument som jurister måste ta hänsyn till i rättstillämpning och rättsbildning. Värdet av tidigare juridiska avvägningar och ideologiska vägval måste i slutänden alltid mätas efter samtidens behov.Rättshistoriska argument kan därför aldrig i sig dikteravillkoren för rättstillämpningen eller rättsbildningen, men de bör icke desto mindre ingå som en del av det normativa underlaget för sådana verksamheter. Resultaten av den rättsgenetiska undersökningen av den juridiska metodlärans utveckling betraktad ur jura novit curia-principens synvinkel kan således ha juridisk relevans för såväl metodlärans som den processrättsliga principens utveckling. Avslutning Rättsgenetikens normativitet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=