jura novit curia 204 vändas för att kringgå den materiella rättens innebörd enligt gällande rätt. Om det tillläts av domaren skulle domstolen överskrida sitt mandat: Om parterna tilläts att disponera över rättsreglernas innebörd och tillämplighet skulle de, vid sidan om lagstiftaren, få ännu ett forum för rättspolitiskt inflytande.En sådan utvecklingmåste uppfattas som olycklig. I ljuset av den funktionsdelning mellan de statliga institutionerna, som kom till uttryck i den tyska rätten, framhöll Wach således att processens funktion måste vara att „nicht objektives Recht schaffen, sondern Recht bewähren.“895 Domen skulle inte vara ett uttryck för Gesetz, utan för Gesetzanwendung, d.v.s. tillämpningen av en redan existerande norm.896 Domarens ämbetsplikt var alltså inte bara att känna till, utan också att respektera den gällande rätten, enligt principen omjura novit curia. Wach menade därför att det vore „unrichtig, den Prozesszweck subjektiv zu fassen.“897 Han framhöll vidare att „[K]lagzweck ist nicht Prozesszweck.“898 Wachs slutsats var alltså att processens objektiva syfte kunde skilja sig från parternas egna syften med rättegången. Trots detta förblev processens syfte att upprätthålla den gällande rätten: Beträffande den svenska rättsvetenskapens syn på processrättens hemmahörighet i det juridiska systemet anförde Nordling att civilprocessrätten kunde sägas angå privaträttsliga frågor, precis som straffprocessen kunde sägas vara en förlängning av den materiella rätten. Nordling ansåg därför att i stort sett varje rättsområde kunde sägas rymma såväl straffbestämmelser som processuella regler för de materiella rättigheternas förverklirättsförhållande i utveckling. De privaträttsliga rättsförhållanden, som processen rörde sig kring måste betraktas som principiellt avslutade vid tidpunkten för rättegången. 894 Wach, Handbuch, s. 6. Se också Bellander, Rättegångskostnader, s. 43. 895 Wach, a.a., s. 6. För detta resonemang se också s. 8. 896 A.a., s. 6. 897 A.a., s. 4. 898 A.a., ibid. 899 A.a., s. 5. „Unser Staatsrecht unterschiedet scharf den Akt der staatlichen Gesetzesanwendung und Gesetzgebung und basirt die Ganze Gerichtverfassung, das Princip der Unabhängigkeit der Rechtspflege auf diese unterscheidung.“894 „Der Prozesszweck aber bleibt stets ein und derselbe: die Wahrung Gerechtigkeit durchUebung der Gerichtbarkeit. Er wird befriedigt ebenso durch Klagabweisung wie durch Verutheilung. Also nur soweit sich der Parteizweck mit diesem objektiven Prozessweck deckt, ist er solcher.“899
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=