kapitel iii •curia 203 rättsmedel.886 Om staten erkände anspråket på rättsskydd som legitimt uppkom alltså vad Laband kallade ett ”processförhållande” (Prozeßverhältniß) mellan parterna och domstolen i det enskilda fallet: Teorin att processen utgjorde ett eget rättsförhållande vid sidan av det civilrättsliga hade emellertid formulerats i den processrättsliga doktrinen några år innan Laband behandlade frågan från en statsrättslig horisont. Oscar Bülow presenterade 1868 ett arbete med titelnDie Lehre von den Processeinreden und die Prozessvoraussetzungeni vilket han framlade idén att „der Proceß ein Verhältniß gegenseitiger Berechtigung und Verplichtung d. h. ein Rechtverhältniß ist.“888 Processen utgjorde alltså ett eget från det civilrättsliga skilt rättsförhållande som skapade särskilda förpliktelser mellan domstol och parter.889 Bülow fastslog slutligen att processrättsförhållandet skulleuppfattas som ett offentligrättsligt förhållande.890 Sitt största genomslag inom processrätten fick dock läran om rättsskyddet och processrättsförhållandet genomAdolf Wachs arbeteHandbuch des deutschen Civilprozessrechts från 1885.891 Civilprocessen syftade till upprätthållandet av den gällande rätten i civilrättsligamål eller till „der gerichtlichen Verwirklichung des objektiven Privatrechts mit Beziehung auf ein ihm unterstelltes Lebensverhältniss zum Zwecke des Schutzes privatrechtlicher Interessen.“892 Wach underströk också, liksom Bülow,893 att processrätten inte fick an886 Oliverona, a.a., ibid. 887 Laband, Das Staatsrecht, s. 23. För hela resonemanget se också följande sida. 888 Bülow, Oscar, Die Lehre von den Processeinreden und die Processvoraussetzungen, Giessen, 1868, s. 1. Se också Olivecrona, Karl, Rätt och dom, s. 346. 889 Bülow, Die Lehre, ibid. Se Olivecrona, Karl, a.a., ibid. 890 Bülow, a.a., s. 1 f. 891 Se härom också Olivecrona, Karl, Rätt och dom, s. 378. 892 Wach, Adolf, Handbuch des deutschen Civilprozessrechts, bd. 1, Leipzig, 1885, s. 3. 893 Se Bülow, Die Lehre, s. 3. Bülow konstaterade att processrättsförhållandet utgjorde ett „Das Urtheil ist die Entscheidung über Gewährung oder Versagung dieser Bitte. Dieses Urtheil ist durch die Beantwortung von zwei ganz verschiedenen Vorfragen bestimmt; erstens ob im concreten Falle alle diejenigen Voraussetzungen vor handen sind, unter denen der Staat die Pflicht zur Einsetzung seiner Gewalt anerkennt, der Kläger also einen Anspruch gegen den Staat auf Gerichtshülfe hat, und zweitens ob dem Kläger gegen den Verklagten der von ihn behauptete Rechtsanspruch zusteht. Die erste Frage betrifft das staatsrechtliche (Prozeß-) Verhältniß, gehört also dem öffentlichen Rechte an; die zweite betrifft das dem Prozeß vorausgehende, zu demselben nur den Anlaß gebende Rechtverhältniß und ist gewöhnlich eine privat-rechtliche.“887
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=