jura novit curia 192 Mot de formalistiska och överdrivet konservativa tendenserna i det juridiska beslutsfattandet utgjorde lekmannens inflytande, enligt Kallenberg, ”en motvikt.”838 Ämbetsdomaren ansågs ändå ha ett avgjort försteg framför lekmannen i fråga om rättstillämpningen. Inte minst gjorde detta sig gällande i takt med att samhället nådde ett högre stadium av utveckling och juridiken därför blev mer teknisk och abstrakt.839 Engströmer ansåg att de som kritiserade ett dömande i enlighet med gällande rätt och bristen på folkliga inslag i rättstillämpningen inte hade förstått värdet av den rättstrygghet som ett formellt rättssäkerhetsideal garanterade framför ett uteslutande materiellt sådant: I valet mellan de två ytterligheterna i förhållningssätt till dömandet var alltså juridiskt utbildade domare ändå att föredra framför lekmannabaserade folkdomstolar som dömde enligt den naturliga rätten. Juristens metod syftade dock inte uteslutande till tillämpningen av en redan existerande rättsregel. Domaren måste visserligen alltid pröva denna möjlighet för att respektera lagstiftarens primära rätt till rättsbildning och för att garantera enhetligheten i rätten.841 Ändå fanns det verktyg inom ramen för den juridiska metoden för att vid sidan om den formella rättssäkerheten tillfredsställa kraven på materiell rättvisa, om än bara till en viss gräns.842 Den formaliserade rätt som återfanns i rättskällorna möjliggjorde visserligen inte samma breda argumentation som den naturliga rätten. Detta faktum måste naturligtvis leda till en viss begränsning av möjligheterna till individuell anpassning av den juridiska lösningen. I de olika rättskällorna komdock både generaliserande och individualiserande argument till uttryck. Av lagstiftningen framgick i abstrakta termer den faktiska situation eller den problematik som motiverade regleringen. I rättspraxis blev anknytningen till omständigheterna i det enskilda fallet mer tydlig. Do838 A.a., bd. 1, s. 145 f. 839 Engströmer, Om lekmän, s. 444. 840 Engströmer, a.a., ibid. 841 Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 278. 842 Croon, Jura novit curia, s. 279. ”Upprörd öfver en enstaka obillig dom förbiser den med den moderna statens relativa rättstrygghet bortskämde så lätt värdet af den trygghet i samhället, som beror på möjligheten att kunna på förhand beräkna, hvilka rättsliga följder olika mått och steg medföra.”840
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=