jura novit curia 158 retiska sida. Studenterna skulle på detta vis bli förmögna att sätta de enskilda rättsreglerna i sitt systematiska och historiska sammanhang.661 Därmed skulle det dogmatiska och rättsgenetiska framställningssättet segra över det kommentatoriska. För att säkerställa en sådan form för utbildningen förordade kommittén att en studieordning skulle fastställas för avläggandet av examen, ”[p]å det att studierna må bedrivas på ett sådant sätt, att ämnenas inbördes sammanhang icke af de studerande förbises.”662 Kommittén framhöll vidare att Flera av kommitténs förslag fick genomslag i den stadga som från1904 kom att reglera den juridiska utbildningen. I stadgan fastslogs att juris kandidatexamen skulle utgöra grundutbildningsexamen i juridik.664 Undervisningen skulle anordnas av respektive juridisk fakultet och bedrivas både i form av offentliga föreläsningar och vetenskapliga övningar för att skärpa de studerandes teoretiska förmåga.665 Romersk rätt och nationalekonomi intogs som obligatoriska ämnen i examen, med det tillägget att studenten fick möjlighet att välja mellan dessa två ämnen.666 Denna lösning hade kommittén också förordat. Den föreslog att den student som avsåg att välja domarbanan efter avklarade studier borde studera romersk rätt, medan den som avsåg att söka sig till annan myndighetstjänst kunde välja nationalekonomi.667 Fakulteterna skulle också anordna en praktisk kurs, för att 661 Utöver Olivecronas påpekanden om vikten av att studenterna under utbildningen lärde sig att förstå rätten som ett system av rättsregler kan i detta sammanhang också nämnas den juridiska fakulteten i Uppsalas uttalanden i samband med reformarbetet under 1870- och 80-talet. Fakulteten fann då anledning att påpeka att ”[d]e juridiska läroämnena stå i det nära sammanhang med hvarandra, som följer däraf, att de hafva samma rot, att de äro organiska delar av en vetenskap.” Se NJA II, 1892-93, nr. 4, s. 4. 662 Universitetskommittén, s. 91. 663 Ibid. 664 Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående juridiska examina gifven Stockholms slott den 29 april 1904, par. 1. 665 A. stadga, par. 2. 666 A. stadga, par. 13. 667 Universitetskommittén, s. 90. ”Den naturliga studieordningen [synes] vara, att till en början de grundläggande ämnena studeras och först därefter [de] öfriga ämnena. De grundläggande ämnena böra emellertid, för att kunna såsom sådana göra afsedt gagn, icke studeras utan allt sammanhang med de positivt rättsliga ämnena, som från dem skola hämta stöd, utan bör någon kunskap åtminstone om hufvudpunkterna i dessa senare ämnen förut vara förvärfvad.”663
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=