kapitel iii •curia 157 ningen föreslog vidare en ökning av antalet ämnen som skulle studeras inom ramen för examen.655 Att syftet med de föreslagna förändringarna var att få till stånd en i teoretiskt hänseende grundligare juristutbildning framgår av kommitténs förslag. Till de teoretiska ämnen som kommittén menade att alla studenter borde ta del av hörde, förutom ämnena rättshistoria och juridisk encyklopedi, romersk rätt och nationalekonomi.656 Kommitténs motivering löd: I kommitténs ställningstagande exempelvis avseende vikten av förtrogenheten med romersk rätt ekade Olivecronas658 och Nordlings659 synpunkter från 1800-talets debatt. Utredarna tycks ha varit av uppfattningen att juridiskt beslutsfattande krävde en förmåga att obehindrat röra sig mellan det allmänna och det särskilda i rätten. Det var just denna förmåga som Savigny ansåg att de romerska juristerna hade visat särskilt gott prov på. De framtida domarnas bekantskap med de romerska juristernas teknik vid fallösning skulle alltså gynna även den moderna rättsskipningen.660 Utredarna hade också synpunkter på hur studierna borde bedrivas. De menade att en samverkan mellan de teoretiska och praktiska ämnena vore nödvändig inom ramen för juristutbildningen. På detta sätt skulle de studerande bättre kunna tillgodogöra sig de materiell-rättsliga ämnenas teo655 Kommittén föreslog att utöka examen med ämnena statsrätt, finansrätt och förvaltningsrätt. Se a. betänktande, s. 89. 656 A. betänkande, s. 90. 657 Ibid. 658 Se exempelvis Olivecrona, Om den juridiska undervisningen, s. 38. 659 NJA II 1892-93, nr. 4, s. 2. 660 Se exempelvis Savigny i Vom Beruf, s. 114 f. [s. 29-31], samt om relationen mellan allmänt och särskilt, s. 48. Savignys uppfattning att just de romerska juristernas arbetssätt utgjorde ett ideal för den moderne praktiskt verksamme juristen delades också av Stahl. Se Stahl, Die Philosophie des Rechts, bd. 2:1, s. 166 ff. ”Alla under de senaste trettio åren gjorda uttalanden angående det juridiska examensväsendets ordnande, för hvilka kommittén ofvan redogjort, hafva utmynnat i krafvet, att för kompetens till domarebefattningar och högre tjänster inom administrationen skulle erfordras aflagd juris kandidatexamen. Detta kraf har grundats på den uppfattningen, att den juridiska bildningen i vårt land vore behäftad med brister, hvilka endast genom höjda fordringar i de juridiska examina och särskilt genom stärkande af den allmänna grunden för det juridiska studiet kunde afhjälpas. Såsom ett väsentligt medel härför har betraktats införandet i obligatoriska studier i romersk rätt och nationalekonomi, hvilket sålunda skulle utgöra en hufvudsaklig vinst af juris kandidatexamens förvandling till en enda examen, hvarigenom fullständig juridisk ämneskompetens kunde förvärfvas.”657
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=