jura novit curia 156 De juridiska fakulteterna riskerade att på grund av reformen hamna i en återvändsgränd. Nedskrivningen av kunskapskraven i massutbildningens spår skulle leda till att utbildningen förlorade vetenskaplig höjd samtidigt som universiteten fick det svårare att genom återväxt i forskningen vända utvecklingen. Det är värt att framhålla att de farhågor somde juridiska fakulteterna gav uttryck för gick stick i stäv med Theorells farhågor, nämligen att de naturbegåvade studenterna skulle avskräckas från domarbanan på grund av utbildningens längd och höga teoretiska krav.650 Ett sista steg på vägen mot en modern juristutbildning togs då universitetsexamenskommittén i sitt betänkande år 1904 förordade att juris kandidatexamen borde utgöra det generella examenskravet för tillträde till domarbanan.651 Kommittén grundade dock uttryckligen sina överväganden på de motiv som legat till grund för 1874 års utredning. Inget väsentligt nytt eller för samtiden specifikt hade alltså föranlett kommitténs ställningstagande. Snarare tycks behovet av en reform bara ha blivit mer akut i takt med att de samhällsförändringar som inträdde under 1800-talets senare del gjorde sig allt mer påminda.652 En förändring kan dock förtjäna att uppmärksammas: Kommittén noterade nämligen att antalet studenter som valde att avlägga juris kandidatexamen successivt hade ökat sedan utredningarna vid 1800-talets slut.653 Detta faktum kan möjligen också ha påverkat kommitténs rekommendationer. Kommittén konstaterade vidare att flera juridiska ämnen redan inom den rådande ordningen vore gemensamma för båda examina. Hit hörde civilrätt, straffrätt och processrätt, speciell privaträtt, växelrätt och sjörätt samt krigslagfarenhet. Det sista ämnet borde dock, med hänsyn till dess omfattning, kunna inlemmas i ämnena straff- och processrätt.654 Utred649 Olivecrona, Om en reform, s. 6. 650 Theorell, Ideer till en Universitets-reform, s. 27. 651 Universitetskommitténs betänkande 1. Examina samt undervisnings och studieväsendet inom de juridiska fakulteterna vid rikets universitet, Stockholm, 1903, s. 88 ff. 652 A. betänkande, ibid. 653 A. betänkande, ibid. 654 Universitetskommittén, s. 89. ”[d]et […] dessutom [är] att befara, att, i händelse den [Hovrättsexamen] nu skulle afskaffas, följden måhända blefve den, att professorerne nödgades sänka sina kunskapsfordringar för juris-kandidat-examen så lågt, att denna senare snart skulle komma att intaga hofrätts-examens plats. Deraf skulle en än större olägenhet uppstå för de juridiska studiernas grundlighet.”649
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=