kapitel iii •curia 153 akademisk juristutbildning skulle resultera i en höjd kvalitet i domstolarnas rättsskipning.629 Han betonade istället vikten av ett praktiskt sinnelag och sunt förnuft hos de unga domarna: Sunt förnuft och gott omdöme var de viktigaste kvaliteterna hos en god domare. Dessa karaktärsdrag stod redan att finna hos domaryrkets ”naturbegåvningar.”631 Deras intuitiva praktiska sinnelag och rättskänsla kunde endast i begränsad utsträckning kompenseras genom boklärdhet och juridisk teknisk skicklighet.632 Unga begåvningar fick därför inte avskräckas från att studera juridik på grund av utbildningens längd. Kvar skulle i sådana fall endast bli sådana studenter, som i värsta fall saknade praktisk fallenhet för yrket, men som utantillärandet inte hade kunnat skada.633 Theorells uppfattning vann dock inget gehör. Tvärtom initierades nya utredningar från lagstiftarhåll för att undersöka hur en modernisering av juristutbildningen skulle kunna åstadkommas. År 1873 anmodades Kanslersembetet för universiteten i Uppsala och Lund, genom ett kungligt brev, att inkomma med förslag till nya statuter, vari bland annat frågan om examina skulle behandlas. Som representant för de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund i detta ärende utsågs bl.a. Nordling.634 I det förslag som nästföljande år lämnades kom vikten av en förlängd och vetenskapligt grundad juristbildning att framhållas.635 Inte minst underströk universiteten vikten av en sådan utveckling för säkerställandet av en på professionen grundad oavhängighet i domarämbetet.636 Utredningens motiv gav således uttryck för den historiska skolans upp629 Sandström, Slaget, s. 584. 630 Teorell, Sven Lorens, Ideer till en Universitets-reform I en helt annan rigtning, än som för den juridiska fakultetens ombildning blifvit å bane bragt, Stockholm, 1859, s. 28. 631 Theorell, Ideer till en Universitets-reform, ibid. 632 Theorell, a.a., s. 31. 633 A.a., s. 27 och 34 f. 634 Förslag till statuter för universiteten i Upsala och Lund jemte underdånigt betänkande med motiver. Uppsala, 1875, s. 38. 635 A. betänkande, s. 30 f. 636 Angående betydelsen av just den rättsvetenskapliga metoden och förtrogenheten med ett akademiskt förhållningssätt till juridiken, se exempelvis a. betänkande, s. 30 f. ”Mången gång har det tvärtom visat sig, såsom vore lärdomen ensam i denna väg alldeles ofruktbar. Mångfaldiga exempel kunna deremot framdragas, att de förnämsta domares lärdomsförråd varit ringa nog. Ja sådana har man sett der en försvarlig till och med utmärkt skicklighet i domaryrket varit förvärfvad af illiterata domare, d.v.s. af så kallade autodidakter, utan alla akademiska studier.”630
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=