kapitel iii •curia 151 vis paragraf för paragraf, dock utan systematiskt sammanhang.616 Ett varnande exempel beträffande detta sätt att undervisa fann Olivecrona hos sin företrädare på lärostolen i civilrätt, professor Daniel Boëthius.617 Problemet med detta framställningssätt var, att även om den bidrog till att ge studenterna fördjupade kunskaper i fråga om isolerade lagparagrafer, så bidrog metoden på intet sätt till att ge studenterna en känsla för det juridiska sammanhanget.618 För att kunna bedriva en juristutbildning som motsvarade de samhälleliga och vetenskapliga förväntningarna räknade Olivecrona ut att antalet professorer vid Uppsalas juridiska fakultet skulle behöva ökas till åtta.619 Olivecrona förutspådde därför att förslaget skulle möta motstånd från politiskt håll. Han invände dock att det måste vara ett viktigt statsintresse att professionalisera den beslutsfattande och dömande personalen vid myndigheter och domstolar. En sådan professionalisering kunde dock endast åstadkommas genom att de blivande statsanställda fick en akademisk skolning som förberedde dem för deras framtida yrke. Staten borde därför vara beredd att bära kostnaderna: ”Vill man ändamålet — den juridiska bildningens höjande — måsteman ock viljamedlet,” anförde Olivecrona.620 Målet med höjandet av den akademiska kompetensen var ju i sista hand praktiskt, nämligen att utbilda ”kunnige tjenare åt Staten.”621 Olivecrona tog sig också an frågan om utbildningens längd. Frågan var huruvida den längre juris kandidatexamen borde vara den enda examen som gav tillträde till domarbanan. Om staten, genom att förändra sina anställningskrav, valde en sådan väg skulle detta väsentligt öka såväl universitetens som de studerandes kostnader. Olivecrona förordade ändå en sådan reglering i det han framhöll att ”[j]uriscandidat-examen borde […] vara den enda, som banade väg till Rikets domstolar ochhögre tjenster inom statsdepartementerna och collegierna.”622 En sådan reform skulle i praktiken innebära ett avskaffande av den populärare men ålderdomliga hovrättsexamen. Förändringen skulle dock leda till förbättring, och snart ”skulle […] mera 616 Sandström, Slaget, s. 587. 617 Olivecrona, Om den juridiska undervisningen, s. 15. 618 Olivecrona, a.a., ibid. 619 A.a., s. 27. Se också Sandström. Slaget, s. 589. 620 Olivecrona, Om den juridiska undervisningen, s. 27. 621 Olivecrona a.a, ibid. 622 A.a., s. 41.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=