inledning 15 I en rättsgenetisk studie bildar den juridiska frågeställningen utgångspunkten. Det är också denna som utgör urvalsgrunden för de källor som skall studeras och för dispositionen i studien.8 Vad som eftersöks är nämligen sådana juridiska förändringar i juristens tänkande som kan ha haft betydelse för det nutida rättsläget. Den juridiska kausaliteten mellan dåtid och nutid avgör därför argumentens relevans för undersökningen.9 Som i annat juridiskt arbete måste det därför, i en rättsgenetisk undersökning, prövas huruvida olika juridiska argument och förklaringsmodeller leder till motsägelser i relation till den övergripande frågeställningen. En rättsgenetisk studie kan inte utgöra en rent kronologisk beskrivning av rättsutvecklingen.10 Eftersom juridiska förändringar från olika tider i rättens historia kan vara av vikt för förståelsen av samma juridiska frågeställning präglas den rättsgenetiska metoden snarare av ett diakront än ett strängt kronologiskt eller kausalt perspektiv på rättens utveckling.11 Slutligen innebär det interna perspektiv på rätten som kännetecknar den rättsgenetiska metoden att förklaringarna till rättens utveckling söks i det juridiska materialet samt att detta behandlas med utgångspunkt i en modern förförståelse.12 Avgränsningen innebär för den skull inte ett förnekande av samspelet mellan juridiken och det omgivande samhället eller av samhälleliga faktorers betydelse för juridikens utveckling.13 Genom valet av ett juridiskt material för undersökningen begränsas dock bilden av samhällsinflytandet till de för juristen mest relevanta faktorerna, nämligen de som har kommit till uttryck i de juridiska källorna och vars relevans juristen därmed har anledning att ta ställning till.14 8 Lyles, Rättshistoria, s. 78 f. 9 Lyles, a.a., ibid. 10 A.a., s. 75 och 78. 11 A.a., s. 78 f. 12 Bergman, Rättshistorisk diskussion, s. 353. Bergman menade att rättshistorikerns möjlighet att komma med ett juridiskt bidrag till forskningen fordrade en förståelse av den moderna juridiken och de utgångspunkter som präglade den, ty ”[…] blott genom sin ur praxis förvärvade erfarenhet om detta vinner han den kunskap om rättens funktion över huvud, utan vilken förståelse av rättslivet under förflutna epoker svårligen kan påräknas.” 13 Angående en sådan invändning mot den rättsgenetiska metoden, se Wilhelm, Walter, Den juridiska metodlärans utveckling under 1800-talet (översättning Claes Peterson), Stockholm, 1989, s. 13 f. och 37. 14 Gunnerstad et al, Ett ämne i tiden, s. 192. I sitt arbeteÄganderätt och handelsintresse från 1969 diskuterade Erik Anners den rättsgenetiska metoden. Anners modell för rättsgenetiska undersökningar innebar dock att även annat material än det juridiska kunde
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=