jura novit curia 148 rätt, Swensk Statsrätt, Civil- och kriminalrätt jemte rättegångsordningarne, Kyrkolag, Krigslag, Sjölag samt de delar af Administrativa Rätten, som angå näringarne och grunderna för jordbefattningen.”600 Ytterst handlade naturligtvis frågan om vilket antal ämnen som skulle ingå i examen om den tid som den juris studerande skulle behöva tillbringa vid universitetet, vilket både för staten och den enskilde var en viktig kostnadsfråga. Den andra frågan gällde det sätt på vilket undervisningen bedrevs, vilket också utgjorde en kostnadsfråga för staten, då lärare måste anställas för att föreläsa och hålla seminarier. De båda frågorna hängde dock samman och inte bara i ekonomiskt hänseende: Om de studerande skulle få en vetenskaplig bild av juridiken som överensstämde med den historiska skolans didaktiska ideal, fordrades att läraren också framställde de enskilda ämnena som delar i ett större helt. Dessutom borde rätten också förstås i sitt historiska sammanhang. Härvidlag var det fråga om skillnaden mellan ett framställningssätt, där varje i lagen förekommande paragraf kommenterades utan sammanhang, och en rättsdogmatisk undervisningsmodell, där det enskildas del i det allmänna genomgående betonades. Parallellt med detta framställningssätt skulle ett rättsgenetiskt perspektiv begagnas, så att de rättsliga institutens historiska utveckling också redovisades. För att studenterna skulle vara förmögna att hantera en undervisning som bedrevs på det senare sättet i de materiella ämnena måste de emellertid också erbjudas särskild rättsteoretisk och rättshistorisk skolning inom ramen för sitt curriculum. Detta skulle göra utbildningen mer avancerad, men också förlänga studenternas studietid. Inom ramen för den kortare hovrättsexamen fanns inget utrymme för någon avancerad teoretisk undervisning. Den kunde endast bedrivas inom ramen för den längre juris kandidatexamen. Sedan den svenska juristutbildningen hade utsatts för kritik i samband med riksdagarna 1856, -57 och -58 författade Knut Olivecrona en skrift i vilken han avsåg att ge sin syn på juristutbildningens bedrivande.601 I sitt arbete tecknade Olivecrona en bild av sin egen och sina samtida kollegors undervisning såsom den sett ut sedan 1840-talet.602 Liksom Delldén me600 A. förordning, förtalet, par. 3. 601 Olivecrona, Om den juridiska undervisningen, s. 1. Se också Sandström, Slaget, s. 585 ff. samt Peterson & Sandström, Kloster eller bordell?, s. 42. 602 Olivecrona, Om den juridiska undervisningen, s. 14.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=