jura novit curia 14 Utgångspunkten – att kunskapen om rättsutvecklingen bidrar till juristens förståelse av den gällande rätten – innebär dock att metoden för undersökningen måste anpassas till juridikens förutsättningar.3 Carl Gunnar Bergman hörde till de forskare som förfäktade en sådanrättsgenetiskmetod: Den rättsgenetiska metoden innebär i korthet att rättshistorikern, i förhållande till en juridisk frågeställning, skall belysa vilka rättspolitiska och systematiska val som präglat framväxten av den gällande rätten. På detta sätt tjänar rättsgenetiken syftet att förse juristen med potentiellt dogmatiska argument.Den rättsgenetiskametodens betydelse för den dogmatiska analysen beror på att juristen, trots sin huvudsakligt systematiska utgångspunkt, inte kan frigöra sig från rättens historiska karaktär. Juristen måste därför, i alla fall i teorin, ta hänsyn till hela rättsutvecklingen vid fastställandet av den gällande rätten.5 Rättsdogmatikerns selektionsgrund eller metod för att bestämma vilken del av den tidigare rättsutvecklingen som skall beaktas är hur väl det juridiska argumentet passar in i det tänkta koherenta och fullständiga rättssystemet.6 Historiska syftenochöverväganden verkar därvidlag för att motsägelselösheten och kontinuiteten i systemet skall bevaras. Den rättsgenetiska forskningens uppgift är således att hjälpa juristen att urskilja den för frågan relevanta utvecklingen i rätten och därigenom underlätta såväl rättskipning som juridiskt reformarbete.7 3 Lyles, Max, Rättshistoria, Några tankar om innehåll och former, Juridisk Tidskrift, jubileumsskrift, 2007, s. 71–87, s. 74 f 4 Bergman, Carl Gunnar, Studier i svensk servitutsrätt, i Gränslinjer. II Historisk utveckling af begreppet och dess förutsättningar. Akdemisk afhandling, Uppsala, 1909, s. xi. Se också Lyles, Rättshistoria, s. 74 f. 5 Gunnerstad, Annelie, Lyles, Max, Nordquist, Richard, Rättshistoria – ett ämne i tiden, i Juridiska fakulteten i Stockholm 100 år – En minnesskrift (red. Claes Peterson), s. 176–192, s. 180, not 1. 6 Strömholm, Rätt, rättskällor, s. 30. 7 Bergman, Carl Gunnar, Rättshistorisk diskussion i anledning av C.G. Bergman: Översikt av svensk rättsutveckling, Uppsala och Stockholm 1918, Svensk Juristtidning 1919, s. 350–354, s. 352. Se också Hellner, Jan, Rättsteori. En introduktion, andra upplagan, Stockholm, 2002, s. 79. ”Om emellertid en rättshistorisk undersökning skall kunna fylla ett praktiskt ändamål, nämligen att bidraga till tolkningen af gällande rätt genom att ur rättsutvecklingen belysa densamma, är det icke nog att stanna blott vid konstaterandet af ett rättsinstitut under en viss period, utan den fordran måste därjämte uppställas att den nuvarande rätten icke lämnas ur sikte […].”4
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=