RB 73

kapitel iii •curia 135 makten över rätten eller blicken för de processande parternas behov i det enskilda fallet. Tvärtom hade deras flexibla rättsskipning, fri från juridisk teori, bidragit till att göra England till en av de mäktigaste nationerna i världen.543 Ett sådant system, om än i en radikalare tappning, vore därför något för den tyska civilrättsskipningen att ta efter. I sin motskrift påpekade Stahl emellertid att de äldsta germanska schöffendomstolarna inte använt sig av det sunda förnuftet eller den egna rättskänslan i sitt dömande, utan förlitat sig på någorlunda stadgad sedvanerätt.544 På samma sätt som den moderne domaren alltså förlitade sig på lagstiftarens formalisering av den naturliga rätten i form av lagregler, hade alltså lekmannadomaren i de äldre germanska samhällena förlitat sig på den naturliga rättens övergång till sedvanerätt.545 Stahl ansåg sig därmed ha visat att också äldre tiders jurister i hög utsträckning ansett sig bundna av rättskällornas bud.546 Schöffendomstolar hade tidigare i historien existerat i Tyskland. Deras jurisdiktion hade dock inte varit allmän. Istället begränsade den sig huvudsakligen till enklare brottmål. När schöffendomstolarna återinfördes i Tyskland 1877 var det fortfarande sådana mål som de hade jurisdiktion över.547 I brottmålen utgjorde bevisvärderingen den viktigaste uppgiften för domaren, medan kvalificeringen av rättsfrågan var av enklare beskaffenhet än i mer omfattande civilmål.548 Oaktat denna viktiga samtida skillnad mellan lekmannainflytandet i tvistemål respektive brottmål, liksom det faktum att man för att finna bevis för att schöffen hade behandlat samtliga måltyper i Tyskland var tvungen att söka sig mycket långt tillbaka i rättshistorien, önskade Kirchmann alltså föra det folkliga inflytandet i rättstillämpningen till sin yttersta spets också i civilprocessen. Kirchmanns förslag att lagstiftningen i det enskilda fallet skulle uttolkas med hjälp av domarens och parternas sunda förnuft uppfattades av Stahl som en vilja att i praktiken överlämna dömandet till en folkjury.549 543 A.a., s. 28 f. 544 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 14. 545 Stahl, a.a., s. 14. 546 A.a., ibid. 547 Se Montgomery, Robert, Om reform af underdomstolarne på landet. Tidskrift utgifven af Juridiska föreningen i Finland, 1878–1879, s. 238–253, s. 250 och Pihlajamäki, Evidence, s. 227. 548 Om denna karaktärisering se exempelvis, Nya Lagberedningen, del 1, s. 22 och 29. 549 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 11 f. och Kirchmann, Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz, s. 27.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=