kapitel ii •novit 123 legala bevisreglerna eller de i lagen stadgade bevismedlen uppfattades inte som uttömmande.490 I likhet med sedvanerätten utgjorde alltså frågan om existensen och innehållet i den utländska rätten därför inte en renodlad sakfråga. Denna tolkning stöds också av Savignys resonemang beträffande bevisningens värde. Domstolen borde härvidlag inte utan vidare acceptera parternas bild av den utländska rätten. Då en främmande rättsordning utpekats som relevant för rättsfrågans avgörande låg det i den tillämpande domstolens intresse att den utländska lagen tillämpades i enlighet med vad som i det främmande landet uppfattades som gällande rätt, eftersom den utländska rätten, genom den internationella privaträtten, blivit en förlängning av den nationella rättsordningen. En växelverkan mellan de tidsliga och rumsliga gränserna för den gällande rätten gjorde sig således, precis som i fråga om nationell rätt, gällande vid tillämpningen av den utländska rätten vilket Savigny redogjorde för i dispostionen till sitt arbete om den internationella privaträtten: Först då den utländska rätten kunde tillämpas i enlighet med vad som i den främmande staten utgjorde gällande rätt var den utländska rättens innehåll tillräckligt utredd.492 Frågan om den utländska rättens tillämplighet utgjorde alltså en rättsfråga. Liksom i fråga om sedvanerätten utgjorde parternas utredningar inte bevisning i egentlig mening. De bistod istället domstolen i rättsutredningen.493 Med införandet av begreppet gällande rätt i den juridiska metodläran under 1800-talet fick det svenska stadgandet i ÄRB 24:3, som reglerade domstolens användning av utländsk rätt, en ny innebörd. Stadgandet förbjöd sedan länge domstolen att grunda sin dom på utländsk rätt.494 För490 A.a., s. 190 f. 491 Savigny, System, bd. 8, s. 6. Till dessa två perspektiv kan också det systematiska läggas. 492 Det av Savigny uppställda kravet brukar i modern svensk internationell privaträttslig doktrin benämnas ”den lojala tillämpningens princip.” Se härom Sinander, Erik & Lindkvist, Gustav, Ska svensk domstol utreda innehållet i utländsk rätt?, Svensk Juristtidning, 2015, s. 749-758, särskilt not 10 och 11, s. 751. 493 Savigny, System, bd. 1, s. 191 f. 494 Sveriges rikes lag, s. 237. „Die nunmehr folgende hier eingeleitete, Untersuchung wird, in zwei Kapiteln: I. die örtlichen Gränzen, II. die zeitlichen Gränzen der Herrschaft der Rechtregeln über die Rechtverhältnisse festzustellen haben. Bei diesen zweifachen Gränzen ist aber noch voraus zu bemerken, daß unter denselben eine gewisse Wechselwirkung eintreten kann.“491
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=