jura novit curia 100 Genom begreppet gällande rätt uppstod dock en formell skillnad mellan rättsdogmatikens interna perspektiv på rätten och andra rättsvetenskapliga inriktningars externa perspektiv.374 Rättsdogmatikerna ägnade sig åt den gällande rätten, d.v.s. frågan hur rätten ur juristens perspektiv var beskaffad. Rättsfilosofin och rättspolitiken ägnade sig istället åt den naturliga rätten och förbättringen av juridiken med hjälp av externa argument.375 Det var också denna skillnad som Schlyter hade uppmärksammat i sin föreläsning om laghistorien.376 Dessa skilda vetenskapliga perspektiv på rätten fick dock inte sammanblandas eller användas på samma sätt av domaren i dennes rättsbildning. Eftersom rättens politiska och juridiska aspekter alltid måste hållas åtskilda inom ramen för rättstillämpningen, fick inte heller dogmatiska och rättsfilosofiska argument förväxlas i dömandet då de härrörde från rättsvetenskapen.377 Stahl hade också berört denna fråga i sitt arbete om rättens filosofi i ett historiskt perspektiv. Han hade däri framhållit att Den rättdogmatiska forskningens resultat kunde således omedelbart göras till en del av domstolens argumentation rörande den gällande rätten. Den 373 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 4. Se också Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 272 f. 374 Sandström, a.a., s. 275. 375 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 5. 376 Se Schlyter, Om Laghistoriens studium, s. 11 f. 377 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 5. Se Peterson, Theorie und/oder Praxis, s. 224 f. och Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 273. 378 Stahl, Die Philosophie des Rechts, bd. 2:1, s. 183. selbe von Anbeginn auf dem Boden einer Vermengung der Begriffe, die ihm zur Gewinnung seines Resultats behülflich ist. Er [Kirchmann] betrachtet nämlich die Jurisprudenz geradezu als die Wissenschaft des ‚natürlichen Rechts‘, während sie nach ihrem bis jetzt unbestrittenen Begriff die Wissenschaft des positiven Rechts ist, er betrachtet sie als die Wissenschaft des im Volke lebenden Rechts statt des im Volke geltenden Rechts.“373 „in ihrer praktischen Beziehung scheiden sich Rechtswissenschaft und Rechtsphilosophie durch eine scharfe Gränze jene hat zu ihrem Ziel das bestehende Recht anzuwenden, und ist daher an das Bestehende gebunden, diese hat zu ihrem Ziel ein Besseres zum Bestand zu bringen, und ist daher darauf angewiesen sich über das Bestehende zu erheben. Jene ist die Wissenschaft des Richters, diese des Gesetzgebers.“378
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=